Hur länge kan svensk fotboll behålla sin medlemsdemokrati?

Är danskt ägande i en svensk fotbollsklubb i division 1 södra vinterns viktigaste fotbollsnyhet?

Mycket tyder på det eftersom det öppnar för frågor om vad svenska klubbar ska ha för funktion och om den medlemsstyrda fotbollen – säkrad via 51-procentsregeln – egentligen är ett för grovmaskigt nät för att mota hyperkommersialismen i idrotten.

Bakgrunden är att 40 medlemmar i FC Rosengård 1917 (föreningens herrlag) i början av december beslutade att rösta för förslaget att låta den danska storklubben FC Köpenhamn (FCK) och förvaltningsbolaget Danir via ett nybildat aktiebolag köpa in sig i föreningen.

Rosengård blir farmarlag 

I enlighet med begränsningarna som stipuleras i 51-procentsregeln, som ger medlemmarna den slutliga kontrollen, ska investerarna inneha 49 procent av rösterna i klubben, förutsatt att Svenska Fotbollförbundet (SvFF) ger ett slutligt godkännande.

Riskerar föreningens kärnvärden att vattnas ur?

Finansieringsmodeller och bolagsstrukturer är ett välbekant tema från stundtals känsliga avvägningar även i andra delar av civilsamhället. Riskerar föreningens kärnvärden att vattnas ur? Hur påverkas medlemmarnas inflytande? Vems syfte ska folkrörelsen tjäna?

Rosengård kan nu räkna med ”ett betydande miljonbelopp”, enligt föreningen. I gengäld kommer klubben ge möjlighet till förädling av talang på både sidor av sundet, där målet är att spelarna ska förstärka FCK:s A-lag eller bli utlandsproffs.

Således är kritiken att Rosengård blir ett farmarlag till FCK helt korrekt. Även om bolagisering inom idrottsrörelsen inte är något unikt så finns det nya inslag i just denna process. Det så kallade multiklubbsägandet har smugits in bakvägen även om medlemsdemokratin är till synes intakt.

Talang som handelsvara

Utvecklingen speglar den globala fotboll vi börjat bli vana vid, där talang alltmer kommit att bli en handelsvara, och där mindre klubbar riskerar att främst bli leverantörer åt större aktörer.

Det skapar i de allra flesta fall en ordning där de kortsiktiga vinsterna hamnar hos ägarna, medan de mindre föreningarnas långsiktiga intressen lätt hamnar i skymundan.

För Rosengårds del finns det vissa sportsliga incitament för beslutet. Klubben lär ha betydligt större chanser att avancera i seriesystemet med miljoner i ryggen och en ny pool att hämta in förstärkningar från.

Häri ligger också det strukturella problemet. Inget tyder på att den nya ägarsituationen kommer att nekas av SvFF, vilket i sin tur gör att snabba affärer med investerare, oavsett land, kan komma att bli en attraktiv utväg för även andra aspirerande föreningar.

Paradigmskifte i svensk fotboll? 

Reaktionerna har varit många. Svenska Fotbollssupporterunionen menar att SvFF ihop med föreningar, supportrar och centrala organisationer bör ”agera mot den här typen av utveckling”.

Expressens Noa Bachner konstaterar att satsningen skulle innebära att ”FC Rosengård förvandlar sin herrverksamhet till ett hyreskontrakt”, samtidigt som han ser den stora bilden och resonerar kring att dagens modell innebär risker då små föreningar med få medlemmar är särskilt sårbara för liknande inflytande.

Är det som sker i Malmö ett paradigmskifte för hela den svenska fotbollen? Kanske för tidigt att säga, men ytterligare ett beslut i Rosengård gör frågan relevant. Även Rosengårds damlag har nämligen röstat för en bolagisering och fått det brittiska företaget Crux som ägare av drygt 47 procent av verksamheten.

Supportergruppen Forza Rosengård kritiserade beslutet med hänvisning till att den utgör ”ett hot mot fotbollens demokratiska föreningsliv” och att bolagiseringen riskerar att luckra upp 51-procentsregeln. Även om formalia har följts menar supportrarna därtill att beslutsprocessen, med ett extrainsatt årsmöte som utlysts med en veckas varsel, bekräftar farhågorna.

Medlemsdemokratin under press 

Den demokratiska reflexen finns i supporterrörelsen, både i och utanför FC Rosengård. Och nu återstår bara ett fullbordande av något som kan bli ännu ett steg mot ökad kommersialisering och en försvagning av medlemsdemokratin.

Varför då inte mobilisera för idén att införa en 100-procentsregel för att skapa ett robust skydd mot marknadskrafter och exploateringen av idrotten?

SvFF:s ordförande Simon Åström antyder att FCK-inflytandet är inom ramarna för 51-procentsregeln i en intervju i Fotbollskanalen. Han har rätt i att fotbollens aktörer får ”luta sig mot att fotbollsrörelsen har, i sann demokratisk anda, fattat beslut om de regelverk som gäller i nuläget”, samtidigt som han inte stänger dörren för en översyn av regelverket för externt ägande längre fram.

Vi har helt enkelt den idrott vi låtit forma genom föreningsdemokratin. Men många är missnöjda med den riktning fotbollen tar. Varför då inte mobilisera för idén att införa en 100-procentsregel för att skapa ett robust skydd mot marknadskrafter och exploateringen av idrotten?