Den isande tystnaden inför fotbolls-VM 2026

Med ganska exakt ett år kvar till nästa herr-VM i fotboll är den självklara frågan: Vad hände med debatten från det förra världsmästerskapet? Runt Qatar 2022 var de samhälleliga diskussionerna och den kritiska blicken naturlig för många. Idag råder i princip total tystnad från både Svenska Fotbollförbundet (SvFF) samt civilsamhället, opinionsbildare och journalister, bortsett från den handfull aktörer som konsekvent bevakar fotbollens mindre smickrande sidor.

VM 2026 spelas i USA (11 städer), Mexiko (3) och Kanada (2). Hittills har den knapphändiga politiska bevakningen av turneringen i internationell press främst fokuserat på Donald Trumps finesslösa hantering av relationen till medarrangörsländerna. Fokuset har legat på USA, dels för att landet arrangerar flest VM-matcher, dels på grund av politiska skäl. Direkta VM-frågor har exempelvis berört de färska amerikanska inreseförbuden för ett antal länder.

Fotboll som propaganda

Men mest bör kanske presidentens aktiva deportationspolitik av migranter diskuteras. I den processen samlas både frågan om människosyn samt riskerna för en president som kan ta det turbulenta efterspelet i akt för att leda USA in i ännu tydligare autokratiseringsväg. Även den egyptisk-kanadensiske journalisten Karim Zidan, en av få skribenter som bibehållit ett ifrågasättande perspektiv efter Qatar-VM, har uppmärksammat detta i en analys där han pekar på hur Trumps migrationslinje kan spilla över på VM 2026.

Det finns många ämnen att fördjupa sig i för intresserade, och många bör ha vanan inne sedan Qatar-VM. 2022 var frågor om Qatars brist på demokrati samt respekt för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter med rätta i fokus. Även Qatars investering i VM för att förbättra landets rykte blev omtalat.

Qatar var varken först eller sist med att använda idrotten för att stärka sin mjuka makt och flytta fram geopolitiska positioner. Frågan bör åter bli aktuell, inte minst med USA och Trump i huvudrollen. Redan under Trumps senaste valrörelse var den (amerikanska) fotbollen ett verktyg i den interna propagandaoffensiven. Inget tyder på att VM 2026 blir ett undantag, inte minst eftersom stora publika megaevenemang kan bidra till att dölja det diplomatiska kaos som präglat Trumps presidentskap. Här kan fotbollens världsscen ge utrymme att inkassera politisk hårdvaluta.

Arbetskraft som exploateras

Det finns fler paralleller att dra till Qatar-VM. Före och under (men tyvärr sällan efter) framkom en lång rad vittnesmål om hyperexploaterad arbetskraft som byggde upp infrastrukturen runt VM. Att arbetstagare utnyttjas genom låg lön och brist på grundläggande rättigheter är tyvärr inget ovanligt.

Qatar var varken först eller sist med att använda idrotten för att stärka sin mjuka makt och flytta fram geopolitiska positioner.

Internationella fackliga samorganisationens (ITUC) nyligen publicerade globala rättighetsindex visar att arbetstagares rättigheter kränks ”regelbundet” i Kanada och Mexiko. I USA sker överträdelser ”systematiskt.” Qatars satsningar kopplade till en enskild turnering var av en delvis annan art och skala, men att nästan helt bortse från övergrepp i andra länder vore att göra det enkelt för sig.

Svensk idrotts tystnad gällande Gaza

Frågorna är relevanta för fotbollen. Samma gäller även den fruktansvärda situationen för civilbefolkningen i Gaza, om än indirekt. Det tycks inte spela någon roll hur många civila som dödas eller hur många folkmordsexperter som ska beteckna situationen som ett folkmord. Utslaget från Internationella domstolen i Haag dröjer, men lidandet pågår. Samtidigt gräver Fifa ner frågan om Israels vara eller icke vara i den internationella fotbollen i utredningar, trots att Palestinas fotbollsförbund lagt fram underlag rörande exempelvis hur Israel organiserar fotboll på ockuperad mark på Västbanken, i strid mot både internationell rätt och Fifas regelverk.

Som Fotbollskanalens chefredaktör Olof Lundh har beskrivit så är svensk idrott i princip helt tyst om Gaza, med motiveringen att EU och FN inte genomför sanktioner. Lundh konstaterar att man kan ”notera att det norska fotbollsförbundet varit tydligare kring sin solidaritet med Gaza, men från Svenska fotbollsförbundet är det helt passivt.” Att frågan är klart VM-relaterad med tanke på USA:s uppbackning av Israel är en av många anledningar till att de politiska samtalen är av vikt inför turneringen.

De stora aktörernas kommer undan med sin tystnad

Det är en tid av politiska spänningar och mänskligt lidande världen över. Fotbollen kan inte låta bli att påverkas. Situationen är inte unik. Det är likväl fascinerande att fotbollsorgan - som SvFF, Uefa och Fifa - lätt kan komma undan med att inte ta ställning eller ansvar, när många aktörer i och runt fotbollen nyligen klarat av att också se fotbollens baksidor och lyfta politiska krav. Därför är det hög tid att civilsamhället, medier och idrottsaktörer åter höjer den granskande blicken.