Prenumerera
Annons
Krönika av 
Katarina Areskoug Mascarenhas

Var beredda, nu kommer de stora EU-förslagen

Foto: Pascal Bastien/AP/TT/Pressbild Impact Europe
17 mars 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det kan förefalla som att slå in redan vidöppna dörrar att hävda att EU-samarbetet är viktigt att följa för svenska företag. Ordningsmannen i klassen påpekar snabbt att det faktiskt var en av de stora målsättningarna bakom Schumans och senare Delors briljanta tankar – att skapa en inre marknad för varor, tjänster, kapital och människor till nytta för inte minst näringslivet i Europa, men som också leder till ökad konkurrens och lägre priser för konsumenter. Intet nytt under solen med andra ord.

Statliga myndigheter kryddar friskt med lite extra krav och villkor i sin iver att stå för ordning och reda - och så är vi tillbaka i regleringsträsket

Men samtidigt befinner sig som bekant djävulen i detaljerna. Och djävulen – i denna tappning i form av nationella särregleringar – har en fantastisk tendens att bita sig fast eller återuppstå i olika skepnader. Statliga myndigheter kryddar friskt med lite extra krav och villkor i sin iver att stå för ordning och reda – och så är vi tillbaka i regleringsträsket med 27 olika lagstiftningar och integration på sparlåga.

Schuman och Delors vrider sig i sina gravar och europeisk välfärd urholkas.

Något drastiskt måste göras

Två fenomen motverkar dock just nu kraftfullt denna tendens – bristande europeisk konkurrenskraft och vårt säkerhetsläge – och kommer att leda till ett uppsving av europeisk integration av sällan skådat slag, kanske inte sedan Delors och Enhetsakten. De kristallklara beskrivningarna i Draghi- och Letta-rapporterna har tydliggjort att något drastiskt måste göras för att förbättra Europas konkurrenskraft.

De senaste 20 åren har hushållens disponibla inkomst inom EU kraftigt halkat efter de amerikanska. EU-kommissionen har i det närmaste fått fritt spelrum att lägga fram åtgärdspaket.

Det andra fenomenet handlar om geopolitik och vårt säkerhetsläge. Trump och vice sheriffen Vance har tydligt gjort klart att det är dags för Europa att själv hantera europeisk säkerhet – USA har andra prioriteringar. Och Europa verkar även här vara berett att agera kraftfullt trots ömma nationella försvarsreflexer.

Tre långtgående förslag – redan i veckan

Vad leder då denna historiska enighet till för konkreta åtgärder? En hel del och det är säkrast att spänna fast säkerhetsbältet och aktivera analyshjärnan, om man vill kunna förutspå implikationerna inom olika områden. Vi har redan sett en konkurrenskraftskompass, en ”Clean Industrial Deal”, en handlingsplan för bilindustrin, en ”Affordable Energy Action Plan” och ett omnibus-paket med regelförenklingsåtgärder.

Och var beredda på de tre långtgående förslag som kommer redan på onsdag:

Det första: Vitboken om europeiskt försvar

Kommissionären för försvar och rymd, Andrius Kubilius (fd litauisk premiärminister) konstaterade i ett tal i tisdags i Europaparlamentet att Europa måste göra en total översyn av sin försvarsindustri eftersom luckorna är kolossala. Han varnade för att Ryssland skulle kunna vara redo för en konfrontation med Nato inom fem år eller kortare tid. Vitboken kommer bland annat att föreslå massiva gemensamma försvarsinvesteringar och upphandlingar i Europa samt gemensam FoU - inte minst vad gäller AI och kvant, som står i begrepp att helt förändra modern krigsföring.

Det andra förslaget: ”Savings and Investment Union”

EU-kommissionen vill skaka liv i den europeiska kapitalmarknaden, som lanserades 2015, men som ännu inte lyckats besegra de nationella gränserna. Trots att européer sparar mycket mer än amerikaner, lyckas USA kanalisera sparpengarna på ett mycket effektivare sätt till växande företag.

Norden är dock ett skinande undantag. Vi svenskar har med allemansfonder och ISK-konton vant oss vid att spara i aktier. Europa skulle med andra ord kunna kopiera de nordiska länderna och svenska regeringen har också mycket välkommet börjat driva frågan med kraft. Förhoppningen är att europeiska företag inte längre ska behöva bege sig till USA för att få tillgång till riskkapital.

Och det tredje förslaget: En handlingsplan för den europeiska stål -och metallsektorn

I dag utmanas företag inom denna sektor av höga energipriser och kinesisk överproduktion, samtidigt som man behöver göra massiva investeringar för att säkerställa en övergång till fossilfri produktion.

Vi har en spännande vecka framför oss, men detta är som sagt bara början. Många fler liknande veckor är att vänta.

Europas bristande konkurrenskraft och säkerhetsläget gör att det europeiska samarbetet sällan varit viktigare. Eller för att citera Jean Monnet: ”People only make great decisions when crisis is on their doorstep”.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026