Ungas värnplikt ska inte vara ett ekonomiskt straff

Ungas ekonomi ska inte straffas för att de följer lagen. Trots detta innebär dagens och framtidens värnpliktsersättning att de som fullgör sin plikt hamnar på efterkälken jämfört med sina jämnåriga.

Skillnaden är betydande och påverkar både deras vardag och framtida möjligheter, vilket riskerar att urholka pliktsystemets legitimitet.

Det är en nivå av ekonomisk förlust som ingen annan ung grupp i Sverige förväntas acceptera, allra minst som följd av en lagstadgad skyldighet

Betydande ekonomisk förlust för värnpliktiga

Totalförsvarets forskningsinstitut har visat att den som gör värnplikt med dagens ersättningsnivå förlorar omkring 533 000 kronor i bruttolivsinkomst jämfört med jämnåriga som arbetar eller studerar.

Det är en nivå av ekonomisk förlust som ingen annan ung grupp i Sverige förväntas acceptera, allra minst som följd av en lagstadgad skyldighet.

Regeringen har beslutat att höja dagersättningen för totalförsvarspliktiga under grundutbildning från 146 till 200 kronor per dag efter årsskiftet. Visserligen är detta en viss förbättring, men det utgör ingen verklig statushöjning.

Sedan 2017 har de värnpliktiga fått 146 kronor per dag, och när detta belopp justeras för inflation motsvarar det redan cirka 193 kronor i dagens penningvärde. Den faktiska ökningen i köpkraft för de värnpliktiga blir därmed endast 7 kronor.

Förslag på rättvis ersättning

Det finns välgrundade förslag som bättre speglar verkligheten. Den statliga utredningen Redo! rekommenderar en dagersättning på 288 kronor per dag och att nivån därefter indexregleras för att följa prisutvecklingen.

De värnpliktiga har själva genom Värnpliktskongressen krävt 300 kronor per dag, vilket i praktiken överensstämmer med utredningens slutsatser. Trots detta valde regeringen och Sverigedemokraterna att enbart höja ersättningen till 200 kronor och dessutom att avstå någon form av indexreglering.

Detta innebär att man bortser från både det statistiska underlaget och de värnpliktigas krav.

Kostnaden är hanterbar

Den ekonomiska konsekvensen av att införa en mer rättvis modell är fullt hanterbar. En höjning enligt utredningens beräkningar skulle innebära en merkostnad på cirka 670 miljoner kronor årligen vid dagens utbildningsvolym på 8 000 värnpliktiga. När volymen når 12 000, vilket planeras till 2032 rör det sig om ungefär 1 miljard kronor per år.

Detta kan jämföras med försvarsbudgeten på 143 miljarder kronor för 2025 eller priset för ett enda JAS 39 Gripen-plan på omkring 800 miljoner.

I det perspektivet står det klart att möjligheten att ge ekonomisk neutralitet åt tusentals unga varje år är fullt rimligt.

Rättvisa framför förmåner

Frågan handlar inte om förmåner utan om rättvisa. Ekonomisk rättvisa är ett rimligt krav när staten enhälligt bestämmer vilka unga som ska avstå från inkomster, arbete och studier under lång tid.

Med dagens och framtidens ersättningsnivå får värnpliktiga ett ekonomisk straff som start på sitt vuxna liv, samtidigt som deras jämnåriga kan spara, arbeta eller meritera sig inför framtiden. Denna ojämlikhet riskerar att följa individerna långt efter att utbildningen är avslutad.

Modern värnplikt kräver rimlig ersättning

En modern och folkförankrad värnplikt kräver en ersättning som motsvarar verkliga kostnader och som justeras i takt med ekonomin.

Att fortsätta hålla fast vid nivåer som redan bevisats otillräckliga skapar en ekonomisk orättvisa som är både onödig och oförsvarlig. Det sänder fel signaler till de som vid högsta beredskap ska riskera sitt liv för det gemensamma.

Att försvara Sverige ska inte innebära att man drabbas ekonomiskt.