Trafiken är ett större hot mot vilda djur än jakt

Vinterhalvåret har anlänt till Sverige, och viltolyckorna ökar rejält. Oktober och november är de månader då det sker flest olyckor med vilt. De kommande månaderna kan vi vänta oss omkring 15 000 rapporterade incidenter, motsvarande 250 rapporterade olyckor per dag. Hur många smådjur som dör längs vägarna är okänt.

Ta ansvar för viltolyckorna

Olyckorna orsakar lidande och död, och kostar Sverige 11 till 15 miljarder kronor årligen i sjukvård, produktionsbortfall, och fordonsskador. Dessutom utarmar trafikdöden den biologiska mångfalden. Trafikdöden är i dag den största direkta dödsorsaken för vilda landlevande ryggradsdjur, och fler djur dör i trafiken än av jakt. För femtio år sedan var tre procent av ryggradsdjurens dödsfall trafikrelaterade. I dag är siffran fyrdubblad.

Sverige har åtagit sig att skydda biologisk mångfald. Att göra statliga vägar säkrare skulle vara ett effektivt sätt att leva upp till dessa åtaganden och samtidigt värna befolkningens hälsa samt landets ekonomi. Om staten fortsätter att ignorera detta måste lagstiftningen skärpas.

Olyckorna orsakar lidande och död, och kostar Sverige 11 till 15 miljarder kronor årligen i sjukvård, produktionsbortfall, och fordonsskador.

Enligt skadeståndslagen kan staten hållas ansvarig vid försummelse i myndighetsutövning. Att avstå från finansiering av livräddande åtgärder kan ses som just en sådan försummelse. I Brasilien har Högsta domstolen fastslagit att vägoperatörer ansvarar för viltolyckor. Samma princip borde gälla i Sverige. Detta skulle sätta ekonomisk press på regering och riksdag att utöka utbyggnaden av erkända säkerhetsåtgärder.

Förebygg djurens lidande

Och vilda djur bör också skyddas i lag såsom tama djur erhåller juridiskt skydd. Lagar av detta slag hittas runt om i världen, och överallt i Norden – utom i Sverige. Svensk lag bör erkänna att vilda djur är kännande individer med rätt till skydd mot lidande. Om en sådan lag införs blir det inte längre acceptabelt att betrakta viltolyckor som oundvikliga bieffekter. Staten och myndigheterna skulle vara skyldiga att aktivt förebygga djurs lidande i trafiken – genom att bygga fler faunapassager, installera varningssystem, och planera infrastrukturen på ett sätt som skyddar djurlivet.

Trafikverket har redan identifierat problemen och föreslagit lösningar, men staten har valt att endast finansiera 13 procent av förslagen.

Därför är Sverige näst sämst i Europa på faunapassager, och minst 1 000 saknas i väg- och järnvägsnätet. Dessa passager, i form av broar eller tunnlar, är effektiva och kan kombineras med andra metoder. Trafikverket föreslår även viltvarningssystem som varnar förare i tid, vilket kan minska viltolyckor med upp till 95 procent.

Djurskyddslagen måste skydda vilda djur

Materialtekniken utvecklas snabbt. Snart kan viltpassager byggas av fiberförstärkta polymerer – starkare och lättare än stål och betong, och snart även billigare. Det möjliggör modulära, snabbt monterbara och flyttbara viltbroar som kan anpassas efter förändrade djurpopulationer och klimatförändringar.

Men investeringar i faunapassager räcker inte – de måste kompletteras med bevarande av livsmiljöer. Fler rovdjur i Sverige skulle balansera de i landet stora bestånden av vissa klövdjur. Detta skulle stärka flera nyckelarter och samtidigt minska antalet viltolyckor.

Alla dessa åtgärder skulle bidra till att drastiskt minska det ständigt ökande antalet viltolyckor i Sverige. Staten bör betala för lösningar som strax går ihop ekonomiskt. Politiker måste agera. Medborgare bör kräva fler resurser, bättre faunapassager, modernare varningssystem, styrmedel som gynnar färre fordon på vägarna, statlig ersättningsskyldighet vid olyckor samt en djurskyddslag som omfattar det vilda. Hur många fler människor och djur måste dö och skadas innan staten tar sitt ansvar?