Sveriges lärarstudenter: Därför vill vi göra det svårare att bli lärare

Med jämna mellanrum reformeras lärarutbildningarna. Många gånger innebär reformerna inget annat än ändringar av lagtext som inte leder till några reella förbättringar. Det visas inte minst av att vi lärarstudenter ständigt har synpunkter på utbildningens innehåll och form. Den nuvarande regeringen var inte mindre reformbenägen när den tillträdde och redan i Tidöavtalet kom man överens om förändringar av lärarutbildningarna, bland annat höjda antagningskrav.

Oppositionen missar helhetsbilden

Utifrån Tidöavtalet tillsatte regeringen en statlig utredning som lade fram sitt betänkande i december förra året. Utredningen föreslår bland annat att den som antas till en grundlärar- eller ämneslärarutbildning ska ha minst betyget C i svenska, medan den som antas till en förskollärarutbildning ska ha minst betyget D.

I en artikel i Altinget får förslaget kritik av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I artikeln lyfts risken att höjda krav leder till fler obehöriga i skolan och man betonar vikten av att göra yrket mer attraktivt för att locka fler studenter.

Det är viktiga invändningar, men partierna missar helhetsbilden. Förslaget om höjda antagningskrav är inte bara rimligt utan nödvändigt. Detta kan låta konstigt från organisationen för landets lärarstudenter, men vi kan våra utbildningar och vet hur verkligheten ser ut.

Trots utmaningarna inom skolan är lärarutbildningarna populära. Varje år söker omkring 20 000 behöriga förstahandssökande till programmen. Problemet är att genomströmningen är för låg. Andelen studenter som hoppar av varierar, men den kan vara så hög som en tredjedel. Detta är inte hållbart.

Öka konkurrensen

En av orsakerna till detta är att politiker ofta väljer att öka antalet utbildningsplatser som en lösning på lärarbristen. Tanken är enkel. Fler utbildningsplatser innebär fler examinerade lärare, men strategin fungerar bevisligen inte.

När antalet utbildningsplatser ökar utan motsvarande höjning av kraven, minskar konkurrensen om platserna. Detta resulterar i att det blir enklare att bli antagen. För många studenter kan det kännas som en möjlighet, men utan tillräckliga förkunskaper blir det snarare en fälla. Det är särskilt problematiskt för dem som söker i tron att de har rätt förutsättningar men upptäcker att de saknar den grund som krävs för att klara utbildningen. Förslaget handlar egentligen om att säkerställa att alla som påbörjar en lärarutbildning har goda förutsättningar för att klara av sina studier.

När antalet utbildningsplatser ökar utan motsvarande höjning av kraven, minskar konkurrensen om platserna.

Det är dessutom viktigt att se betänkandet i sin helhet. Förslaget är inte att göra det svårare att komma in på en lärarutbildning och lämna presumtiva lärarstudenter vind för våg. De som vill plugga till lärare ska kunna komplettera sina betyg på Komvux. Dessutom föreslås en höjning av prislappen för lärarutbildning, en möjlighet när antalet studenter minskar.

Lyssna till studenterna och professionen

Oppositionens kritik har visst fog. Det räcker inte med höjda antagningskrav om arbetsvillkoren i skolan förblir tuffa och löneutvecklingen svag. Höjda antagningskrav löser inte heller kvalitetsbristerna i utbildningarna. Just därför behöver vi en helhetssyn.

Det är ett ständigt reformerande av lärarutbildning i vårt land. Detta är skadligt för lärarförsörjningen. Det är dock inte särskilt konstigt att det sker ständiga reformer när politikerna bevisligen inte kan komma överens. Lyssna därför till vad vi studenter och professionen säger. Vi vet ändå bäst. Vi behöver fler lärare i Sverige, men inte till vilket pris som helst.