Sverige är inte särskilt bra för människor med funktionsnedsättning

Ska en person med rullstol inte komma in i affärer eller kaféer? Ska en människa som behöver stöd nekas personlig assistans? Ska människor med rörelsenedsättning inte ens kunna komma utanför ytterdörren?

Det är faktiskt inga extrema frågor i dagens Sverige. Många människor med nedsatt rörelseförmåga eller annan funktionsnedsättning har helt enkelt inte tillgång till samhället eller ens en dräglig vardag.

Aktiv fritid begränsas

Möjligheten till en aktiv fritid är begränsade. Skogspromenader, teaterbesök eller shopping går helt enkelt inte att genomföra. Deltagande i samhället, föreningsliv, resor eller ens att rösta i allmänna val är långt ifrån självklart för många människor. Det är inte ens en självklarhet att man ska få personlig assistans för att ta på sig ytterkläder i Sverige i dag.

Sverige är inte världsbäst för människor med funktionsnedsättning. Vi är inte ens särskilt bra.

Detta alltså enbart på grund av nedsatt funktionsförmåga som samhället i dag inte klarar av att kompensera med det stöd, de hjälpmedel eller andra insatser som individen behöver. Andning infördes inte som ett grundläggande behov i lag förrän 2019.

Fram till dess var det inte självklart att beviljas personlig assistans för andningshjälp.

Sverige är inte världsbäst för människor med funktionsnedsättning. Vi är inte ens särskilt bra.

Nedslående slutsatser

FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning kom 2006 och började gälla i Sverige 2009. Institutet för mänskliga rättigheter genomförde 2023 en stor studie av kunskap om och upplevelser av mänskliga rättigheter hos människor med funktionsnedsättning. Slutsatserna är ganska nedslående. Inte ens människor med funktionsnedsättning är själva särskilt väl medvetna om sina universella mänskliga rättigheter.

På frågan ”Känner du till att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns?” svarade 35 procent nej, bara 59 procent ja.

Bland de svarande som kände till konventionen uppgav 60 procent att de vet vad konventionen innebär. Alltså är det bara 36 procent som känner till funktionsrättskonventionen och vet vad den innebär.

Sverige saknar dessutom strukturer för att kräva sina rättigheter, vilket FN påpekar i den kritiska rapporten från 2024 som Sverige förhördes om i Genève i våras.

FN:s granskningskommitté är inte ens nöjd med hur begreppet funktionsnedsättning används i svensk lag och myndighetsutövning. FN:s menar att Sverige har gått ifrån rättighetsperspektivet och närmat oss det medicinska perspektivet. Sverige bör därför arbeta fram en ny definition, som harmoniserar med den som används inom mänskliga rättigheter, menar kommittén.

Gör funktionsrättskonventionen till svensk lag

Sverige fick i år betydligt mer kritik från FN, än i den senaste stora granskningen 2014. FN beskriver att Sverige har gått bakåt när det gäller rättigheter för människor med funktionsnedsättning.

Redan 2014 kritiserade FN Sverige på området, bland annat för att regeringens förslag om skydd mot diskriminering var otillräckligt och att den fysiska tillgängligheten till stadsmiljöer var för dålig. Även svårigheter att få personlig assistans och den ökade arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättning, kritiserades av FN för tio år sedan. Dessutom kritiserade FN-kommittén Sverige för att inte ännu ha gjort konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar till lag.

Givetvis borde funktionsrättskonventionen göras till svensk lag. Kan Norge så kan vi. Det har tyvärr visat sig med stor tydlighet att det inte räcker att ratificera en bindande konvention med regelbundna granskningar och uppföljningar.

Svenska lagar behöver ses över så att de stämmer överens med konventionen. Beslutsfattare på alla nivåer, såväl inom politik som juridik, måste regelmässigt utgå från konventionen i alla beslut och all myndighetsutövning.

Redan i dag hörs kritik mot att barnkonventionen inte följs, trots att den blev svensk lag 2023. Uppenbarligen är det så att rättigheter inskränks när ekonomin anses för snäv.

Gå från ord till handling

Att göra funktionsrättskonventionen till lag skulle inte innebära att allt var frid och fröjd, men det vore en början och ett sätt att öka medvetenheten om Sveriges åtaganden och stärka rättigheternas status.

Det är dags att gå från ord till handling. Vi måste förändra vår självbild som bäst i klassen. Vi har inte ledartröjan längre. Inte bara Myndigheten för delaktighet, utan alla myndigheter, kommuner och regioner, måste ta sitt ansvar.

Gör FN:s funktionsrättskonvention till lag.