Analys av 
Jojje Olsson

Svenska och europeiska forskare bidrar till att stärka Kinas militär

Trots tidigare kännedom om problemet så fortsätter europeiska lärosäten att förbättra den kinesiska militärens kapacitet. I maj visade ännu en rapport hur tusentals kinesiska forskare knutna till landets militär välkomnas med öppna armar i Europa – något som oroar Nato. Och Sverige är överrepresenterat i dessa forskningssamarbeten. 

Den kinesiska militärens främsta lärosäte (NUDT) är direkt underställt president Xi Jinping och samarbetar med tusentals forskare i Europa, vilket oroar Nato. Sverige är överrepresenterat när det gäller dessa samarbeten. 
Den kinesiska militärens främsta lärosäte (NUDT) är direkt underställt president Xi Jinping och samarbetar med tusentals forskare i Europa, vilket oroar Nato. Sverige är överrepresenterat när det gäller dessa samarbeten.  Foto: Li Gang/Xinhua via AP / TT
Jojje Olsson

National University of Defense Technology (NUDT) är den kinesiska militärens främsta lärosäte. Det ligger direkt under Kinas centrala militärkommission; kommunistpartiets högsta militära organ med president Xi Jinping som ordförande.

I universitetets marknadsföring framhålls en ”dedikation av våra liv” för att modernisera Kinas militär. Inskriptioner på campus uppmanar studenterna att arbeta hårdare i syfte att stärka de väpnade styrkorna och den kinesiska nationen.

Ändå genomför forskare i Europa tusentals samarbeten med kollegor från NUDT, kring teknologi som kan användas för just detta syfte. Den nya utredningen China Science Investigation kartlade i maj närmare 3 000 forskningssamarbeten mellan europeiska forskare och kinesiska kollegor kopplade till landets militär.

Utredningen gäller forskning med så kallad dubbla användningsområden, det vill säga teknologi som kan användas för såväl civila som militära ändamål. Artificiell intelligens, rymdforskning, radarsystem, datavetenskap samt teknologi för drönare och undervattenskommunikation är några exempel på sådana områden.

2 210 av de 2 994 kartlagda samarbetena sker med kinesiska forskare från NUDT. I andra fall rör det sig om universitet med oskyldiga namn som China Academy of Engineering Physics, som icke desto mindre sorteras direkt under kommunistpartiets centrala militärkommission.

Storbritannien, Tyskland och Nederländerna är de enda europeiska länderna där den kinesiska militärens forskare är mer aktiva än i Sverige.

Möjligheten för Kina att utnyttja den akademiska öppenheten i väst är inget nytt problem. Redan 2010 varnade den holländska underrättelsetjänsten AIVD för att kinesiska aktörer är ute efter holländsk teknologi och forskning. AIVD uppgav även att man varnat företag, universitet och andra institutioner för detta.

Efter att Xi Jinping blev kommunistpartiets generalsekreterare 2012, har Kinas ambition att bli inte bara självförsörjande utan även världsledande inom en rad teknologiska områden trappats upp betydligt. Något som märkts i och med intiativ som ”Made in China 2025”, med siktet inställt på bland annat robotteknik, artificiell intelligens och tillverkning av mikrochip.