Debatt

Skydda Skogen: Ställ Skogsstyrelsen till svars

Skogsstyrelsen har initierat en debatt baserad på överdrifter i syfte att försvaga naturskyddet. Det är allvarligt, men än mer allvarligt är att det sker i samverkan med skogsnäringen i ett krisläge för miljön, skriver Elin Götmark, Ulf von Sydow och Michael Nilsson, Skydda Skogen.

”Det är uppenbart att skogsbruket inte behöver skydd, utan det är miljömålen om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv som behöver skyddas och uppnås.”
”Det är uppenbart att skogsbruket inte behöver skydd, utan det är miljömålen om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv som behöver skyddas och uppnås.” Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Klimat- och artutarmningskrisen går hand i hand, ledande oss ut mot branten. Men vi är inte där. Det finns ännu hopp då vi kan räddas av naturen men då måste vi rädda naturen först. Det är världens miljöforskare överens om och det är bråttom. Det sa FN:s generalsekreterare vid överlämnandet av IPCC:s senaste klimatrapport.

Skendebatt om ”bofinkskydd”

Det är i det perspektivet man ska sätta den skendebatt kring artskyddet som har brutit ut, det så kallade ”bofinkskyddet”. Samtidigt som FN publicerade rapporten initierade myndigheten Skogsstyrelsen en debatt baserad på överdrifter i syfte att försvaga naturskyddet. Det är allvarligt i sig, men än mer allvarligt är att det sker i samverkan med skogsnäringen i ett, för miljön, krisartat läge. Syftet är att överdriva de krav på artskydd som lagen och EU ställer, för att få till försvagningar. Ett skydd som inte ännu, trots 27 års medlemskap, har tillämpats i skogsbruket men som en EU-dom nu tvingar Sverige att införa fullt ut.

Skogsnäringens krav på försvagningar av lagen riskerar starkt att minska skyddet för exempelvis tretåig hackspett, tjäder, talltita, lappmes, järpe, lavskrika och nötkråka. 

Regeringen måste kräva att Skogsstyrelsen förklarar att varje fågelindivid av alla arter har ett strikt skydd och ska utredas före varje åtgärd. Det har lett till alarmistiska rop då det påstås stoppa skogsbruk och hota Sveriges ekonomi. Miljöminister Annika Strandhäll (S) kom snabbt till skogsnäringens undsättning och meddelade att hon skyndsamt skulle ändra lagen för ”att skydda svenskt skogsbruk”. Budskapet om varje fågelindivids strikta skydd underkänns dock av Naturvårdsverket och av våra främsta rättsexperter.

Skydda djur- och växtliv

Praxisen som har utvecklats för att skydda fåglar som missgynnas av skogsbruk fungerar bra. Skogsnäringens krav på försvagningar av lagen riskerar starkt att minska skyddet för exempelvis tretåig hackspett, tjäder, talltita, lappmes, järpe, lavskrika och nötkråka. Vi har även många andra hotade arter som saknar skydd och vars miljöer förstörs dagligen. Det krävs utökat skydd – inte ett försvagat.

Regeringen gav nyligen i uppdrag till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att ”ta fram förebyggande strategier och arbetssätt …. för att underlätta ett skogsbruk som genom planering och hänsyn förebygger att förbuden i artskyddslagstiftningen aktualiseras”. Man menar att den uppkomna osäkerheten, det vill säga den osakliga kampanjen ”kräver en skyndsam lösning och regeringen kommer att vidta åtgärder för att trygga skogsbruket”.

Enligt regeringen ska skogspolitiken utgå från att produktion och miljö är jämställda mål. Skogsstyrelsen har dock meddelat till regeringen att obalans råder beroende på skogsbrukets hårdföra metoder. Det är uppenbart att skogsbruket inte behöver skydd, utan det är miljömålen om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv som behöver skyddas och uppnås.

Alarmistiskt budskap från Skogsstyrelsen

Vi ifrågasätter om regeringen kan genomföra de försämringar av lagen som kampanjen kräver utan att Skogsstyrelsen redovisar en hållbar förklaring. Var finns det underlag som stödjer det alarmistiska budskapet? Det är även anmärkningsvärt att skyndsamt ändra lagen samtidigt som man lägger ett utredningsuppdrag om arthänsyn. Det är inte rimligt när ledande miljöexpertis kommer fram till motsatt slutsats.

Vi kräver att regeringen ser till att:

  • Opartiska miljöjurister ges i uppdrag att granska rättsläget och rättsutveckling för artskyddet.
  • Skogsstyrelsen inkommer med ett välunderbyggd juridiskt underlag kring sina påståenden.
  • Skydd av natur och dess arter prioriteras i syfte att bromsa pågående artutarmning och klimatförändring.
Nämnda personer

Annika Strandhäll

Riksdagsledamot (S), ordförande S-kvinnor
Studier i arbets- och organisationspsykologi och i organisation och ledarskap (Göteborgs uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget