SKR: Kvalificering till välfärden är en dålig idé

Regeringen har låtit utreda hur en kvalificering till välfärden kan göras. Kommittén som utredde frågan har nu presenterat sina förslag. Personer som bosätter sig i Sverige ska inte ha rätt till socialförsäkringsförmåner, exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag, under fem år och vissa grupper får inte heller rätt till ekonomiskt bistånd.

Inte genomförbart förslag

SKR vill inte se en stor övervältring av kostnader till kommunerna. Det utgår vi från att regeringen kommer att lösa genom att kompensera kommunerna. Men förslaget att vissa inte ska kunna kvalificera till kommunalt ekonomiskt bistånd ser vi inte som genomförbart. Individer drabbas och kommunerna får en omöjlig arbetsuppgift.

Förslaget innebär risker för ökad kriminalitet. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten är inne på samma linje i sina remissvar. Vi ser också risker för utanförskap och social utsatthet, när de som behöver samhällets hjälp inte längre kommer ha rätt till det. Utöver dessa invändningar mot reformen ifrågasätter SKR också hur lagstiftningen ska kunna verkställas av socialnämnderna. En rad viktiga praktikaliteter lämnas olösta.

Utredningen pekar på en pysventil i Socialtjänstlagen som möjliggör för kommunen att bevilja nödbistånd även om den sökande saknar rätt till bistånd. Men det är just en möjlighet för kommunen och ingen skyldighet, och därmed ingen rättighet för den enskilde.

En byråkratisk mardröm

Det finns inte heller definierat vad som är nödbistånd och det kan ifrågasättas om en akut nödsituation ska kunna pågå i upp till fem år. Hur ska socialnämnden se på det mest grundläggande som hyra, mat och mediciner? Och hur ska man se på bistånd till kläder, skolutflykten eller fotbollsskor?

Det får stora konsekvenser att tillhöra gruppen som inte har kvalificerat sig till välfärden.

Detta blir en byråkratisk mardröm. Det är en orimlig ordning att först mena att enskilda ska sakna rättigheter till ekonomiskt bistånd i alla former, även för att undvika akut nöd, för att sedan låta kommunen tillgodose behovet.

Det får stora konsekvenser att tillhöra gruppen som inte har kvalificerat sig till välfärden. Den ”icke-kvalificerade” mister all rätt till ekonomiskt bistånd, samhällets yttersta skyddsnät som ska finnas där när inga andra lösningar står att finna för att betala hyra och köpa mat. Till exempel sätts våldsutsatta kvinnor och barn, liksom äldre och funktionshindrade, utan rättigheter till ekonomiskt bistånd.

Orimlig administration

Utredningens förslag kräver att socialnämnden utreder rätten till ekonomiskt bistånd i flera steg för varje person som inte är svensk medborgare. Har den sökande ett uppehållstillstånd som omfattas av kvalificeringsreglerna behöver socialnämnden utreda hur länge den enskilde vistats lagligen i landet utan längre avbrott.

Hur avbrotten ska utredas kan ingen svara på. Det finns SKR veterligen ingen som håller reda på om någon åker på semestrar utomlands och hur lång den tiden sammanlagt blir under en femårsperiod. Socialtjänsten behöver kunna styrka och kontrollera uppgifter lämnade av enskilda, bland annat för att förhindra välfärdsbrottslighet. Detta kommer innebära en orimlig administration.

Regeringen behöver fokusera på reformer som stödjer fler till arbete. Därför har vi identifierat att förslaget om att ställa krav på aktivitet i utbyte mot ekonomiskt bistånd kan fungera. Med ordentlig finansiering kan det ge kommunerna ett verktyg för att stötta fler till jobb. I två av tre kommuner minskar den arbetsföra befolkningen.

Vi har inte råd med reformer som stänger människor ute. Vi behöver reformer som bygger trygghet. Trygghet i stödet att klara vardagen här och nu, men också tryggheten i stödet till jobb och egen försörjning.