SD: Kylan är här och det är redan kaos på våra vägar

Många är vi som har sett fram emot köldgrader och snö. En riktig svensk vinter helt enkelt. Efter försäkran från Trafikverkets ledning på ett trafikutskottsmöte tidigare i höstas hade åtminstone jag förhoppningen att vinterväghållningen detta år skulle fungera.

Det gav även Trafikverkets egen hemsida bilden av, jag citerar; ”Vi är redo för snö, kyla och halka på våra statliga vägar dygnet runt. Förra säsongen snöröjde vi 386 varv runt jorden och det finns ingen övre gräns för vad snöröjning och halkbekämpning får kosta.”

Det tog tyvärr inte lång stund från det att temperaturen börjat falla förrän min mail, telefon och dator överfylldes med bilder och beskrivningar av den bristfälliga halkbekämpningen runt om i landet. Jag har personligen lovat Trafikverkets generaldirektör att ge honom tid att få ordning på sin myndighet. Det löftet går dock i båda riktningar. Löftet från hans sida var just att få ordning på myndigheten – den bristfälliga halkbekämpningen, innan kung Bore gjort sin entré över hela landet, bådar inte gott.

Har vi fått det bättre?

Redan 2019 presenterade Riksrevisionen svidande kritik gentemot Trafikverket och deras drift och underhåll av det statliga vägnätet. Riksrevisionens övergripande slutsats var att kostnadsöverskridanden mellan upphandlade och slutförda kontrakt var stora, den genomsnittliga kostnadsavvikelsen per kontrakt var 33 procent för vinterunderhållet. Tyvärr kan vi inte se att vi fått motsvarande kvalitativt bättre vinterunderhåll.

Sverige har enligt Ekonomistyrningsverket 212 myndigheter och Trafikverket är en av dessa. Ser vi till de samlade intäkterna för dessa 212 myndigheterna och omräknat till 2023 års priser motsvarar myndigheternas och verkens intäktsökning under de senaste 10 åren cirka 27 procent. Den fråga som bör ställas i detta sammanhang är om vi som medborgare upplever att vi fått det motsvarande bättre?

Det finns en stor variation vad gäller antal anställda mellan olika myndigheter. En myndighet som vuxit kraftigt sedan sammanslagningen av Vägverket och Banverket för 14 år sedan är Trafikverket – i dag drygt 11 000 anställda.

Sverigedemokraterna har sedan länge drivit frågan att det bör ske en granskning av experimentet med ett samlat Trafikverket. Detta utifrån ett verksamhetsperspektiv likväl som ur ett skattebetalarperspektiv, det vill säga har sammanslagningen lett till de förespeglade förbättringarna och lägre kostnaderna? Eller har sammanslagningen av trafikslagen samt separeringen och uppdelningen av den producerande verksamheten lett till det motsatta?

Det här duger inte

Trafikverket har påbörjat genomförandet av besparingar motsvarande 600 miljoner kronor inom verksamheten. Det är givetvis bra och något som vi är positiva till, men när vi granskar vad det är som ska sparas på så är det inte antal anställda utan IT-projekt, lokaler, resor och konferenser.

Det här duger inte.

Vi har noterat att den politiska lyhördheten däremot varit bättre när det gäller att omforma Trafikverkets organisation mot ett sammanhållet systemansvar för väg- respektive järnvägssystemet. Det är något bra att bygga vidare på.

Frågan är hur många liv som ska gå till spillo innan övriga partier vaknar till 

Att myndigheterna genomför regeringens politik, och att styrningen sker via mål, uppdrag och resurser är ett faktum. Styrningen utgår från regeringens prioriteringar men påverkas även av långsiktiga tvärsektoriella styrprogram. Här är det påtagligt att en upprensning måste ske då alla dessa delar är kostnadsdrivande men inte nödvändigtvis bidrar till samhällsnytta. Ett tydligt exempel är det jag ovan redovisat avseende just Trafikverket.

Frågan är hur många liv som ska gå till spillo innan övriga partier vaknar till och inser att de 11 000 på Trafikverket snarare behövs ute på våra vintervägar än inne i värmen i Trafikverkets lokaler runt om i landet?