Satsningen på Äldreomsorgslyftet måste förlängas

Sverige står inför en av sina största välfärdsutmaningar. När befolkningen blir allt äldre samtidigt som den arbetsföra delen knappt ökar, växer trycket på äldreomsorgen snabbt. Redan i dag är rekryteringsbehoven stora, och inom bara några år väntas behovet av personal öka drastiskt. Det är ett skarpt läge – men det finns en lösning som redan har visat sig fungera: Äldreomsorgslyftet.

77 000 har deltagit i Äldreomsorgslyftet

Förra veckan träffade vi representanter från regeringen för att presentera våra förslag på hur Äldreomsorgslyftet kan bli ett än kraftfullare verktyg för att klara äldreomsorgens kompetensutmaning. Sedan 2020 har det möjliggjort för tiotusentals medarbetare inom den kommunalt finansierade äldreomsorgen att utbilda sig på betald arbetstid. Genom statsbidrag har vårdbiträden, undersköterskor, specialistundersköterskor och chefer kunnat höja sin kompetens – vid sidan av sin anställning. Totalt har närmare 77 000 personer deltagit i satsningen mellan 2020 och 2023.

Resultaten är tydliga. Socialstyrelsen konstaterar att satsningen har lett till konkreta kompetenshöjningar och att den därmed har uppfyllt sitt syfte. Äldreomsorgslyftet har levererat både kvalitet, trygghet och framtidstro. Vårdbiträden är den grupp vars utbildning har höjts mest sedan 2021, och andelen anställda som helt saknar utbildning har minskat över tid. Men mer behövs.

Att utföra insatser till äldre personer handlar om att tillgodose behov av personlig omvårdnad, det vill säga att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Den psykiska ohälsan bland äldre är problematisk och förskrivningen av antidepressiva läkemedel är hög inom denna grupp.

Krav på ny kompetens

Behovet av utbildad personal och kompetenta chefer kommer att fortsätta öka. Enligt SKR:s beräkningar måste personalstyrkan inom äldreomsorgen växa med en tredjedel fram till 2033 – samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i samma takt. I takt med att undersköterskeyrket blir en skyddad titel, digitaliseringen fortskrider och vården ställer om till mer personcentrerade arbetssätt, krävs ny och utökad kompetens. Därför måste Äldreomsorgslyftet utvecklas och förlängas.

Att utföra insatser till äldre personer handlar om att tillgodose behov av personlig omvårdnad, det vill säga att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov.

Regeringen har aviserat medel för Äldreomsorgslyftet även 2026, vilket är positivt. Men det räcker inte. Så länge satsningen vilar på korta beslut om resurser är det svårt för kommuner att planera långsiktigt, för utbildningsanordnare att dimensionera sina resurser – och för medarbetare att våga satsa på sin egen utveckling. Ska Äldreomsorgslyftet få fullt genomslag krävs att regeringen fattar långsiktiga beslut och genomför viktiga förändringar för att satsningen ska bli än mer effektiv.

Äldreomsorg är ett lagarbete

• Garantier om långsiktig satsning
  Äldreomsorgslyftet behöver långsiktiga ekonomiska garantier. Helst fram till 2035. Regeringen behöver ge ett sådant besked senast i budgetpropositionen för 2026.
• Utvidga målgruppen
  Satsningen behöver innefatta fler kompetenser. Äldreomsorgen är ett lagarbete där fler yrkesgrupper behöver kompetensutveckling.
• Satsa på cheferna
  Regelverket bör tillåta mer relevanta utbildningsinsatser även för chefer, som spelar en avgörande roll i att leda och utveckla verksamheten.
• Stärk handledarrollen
  För att stora och nya grupper av medarbetare ska komma in i yrket krävs erfarna handledare. Äldreomsorgslyftet kan öka möjligheterna till lärande på arbetsplatsen, utan en ökad arbetsbelastning.

I betänkandet ”Ett språkkrav för språkutveckling” föreslås ett ”lyft” för ökad kompetens i svenska. Vi välkomnar satsningen, men vill vara tydliga: ett svenskalyft får aldrig ske på bekostnad av Äldreomsorgslyftet. Tvärtom bör språkutveckling och yrkeskompetens gå hand i hand – inte konkurrera med varandra.

Det handlar ytterst om tryggheten för äldre och om kvaliteten i vår gemensamma välfärd. Nu måste regeringen ta nästa steg och göra Äldreomsorgslyftet till den långsiktiga, kraftfulla reform som framtidens äldreomsorg behöver.