Så kan Friskis och svettis medverka i krisberedskapen

Friskis och svettis kanske inte är den första man tänker på i svensk krisberedskap, men organisationen har både infrastruktur och ledare. ”Vi har 109 föreningar spridda över hela Sverige, med 120 fullt utrustade träningsanläggningar som vi driver själva, förutom de kommunala lokaler som vi hyr. Vi kan bidra i kris innan kommuner och försäkringsbolag rycker in,” säger generalsekreterare Susanne Jidesten.

Placeholder image
Foto: Friskis och svettis, Stockholm

Skogsbränder, flyktingmottagande och covidpandemi. De senaste åren har civilsamhället tagit stort ansvar vid samhällskriser, och allt fler ser behovet av att använda dess potential framöver.

Erbjöds utbildning

Röda korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv hade funderat på Friskis och svettis en tid.

– De har tillgång till lämpliga, centralt belägna lokaler, med dusch, vatten och personal, säger han till Altinget.

Så han tog kontakt deras generalsekreterare, Susanne Jidesten.

– Vi skrev en avsiktsförklaring tillsammans med Röda korset precis innan pandemin startade, berättar Jidesten för Altinget.

Susanne Jidesten.
Susanne Jidesten. Foto: Friskis och svettis

– Alla våra funktionärer erbjöds kostnadsfri utbildning i hjärt- lungräddning och krisberedskap. Vi bidrog med att utveckla ett program för styrka och stolsträning, som Röda korsets medarbetare tog med sig hem till äldre och andra riskgrupper som isolerades under pandemin, säger Susanne Jidesten.

Träningstips för äldre

Friskis tryckte också upp planscher med träningsschema, tog fram en qr-kod och skapade en egen webbsida med träningstips för äldre.

Vid ett av Folk och försvars seminarier nyligen, om just civilsamhället i kriser, så sa Martin Ärnlöv att det skulle räcka med en elgenerator för att Friskis lokaler ska kunna fungera som uppsamlings- och övernattningsplatser. Någon sådan överenskommelse finns ännu inte.

– Jag skulle säga att Röda korset efter flyktingvågen 2015–2016 tog ett mer strategiskt grepp för att bli vassare som krisberedskapsaktör, även om det delvis hade skett redan tidigare. Vi vill vara en samlande och koordinerande kraft, säger Martin Ärnlöv.

Martin Ärnlöv.
Martin Ärnlöv. Foto: Olle Hallberg /Röda Korset

– Och vi har visat att vi kan. Under pandemin har vi haft 1 700 frivilliga på 60 vaccinationsplatser. Vi har även haft informationsinsatser på olika språk i flera socioekonomiskt utsatta områden i Sverige. Totalt mötte Röda korsets informationsinsatser över 18 000 personer i de här områdena under 2020.

MSB finansierar forskning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har visat intresse för frågan om civilsamhällets roll i krisberedskapen. Bland annat har man skjutit till åtta miljoner kronor till ett forskningsprojekt, som professor Filip Wijkström leder. MSB kallade också till ett större möte med det bredare civilsamhället den 9 mars 2020, strax innan pandemin bröt ut på allvar.

Svante Werger är rådgivare knuten till myndighetsledningen på MSB.

Hur ser MSB på civilsamhällets roll framöver? Finns det en rollfördelning som bara ska aktiveras, eller är det mer ad-hoc utifrån vilken situation som uppstår?

– Det finns ingen färdig plan där civilsamhället bara ska jacka in. Vi måste lyssna och förstå vilken roll de vill spela, om de vill jobba nära det offentliga eller mer självständigt. De är medlemsstyrda och jobbar utifrån sina intressen. Men vi har nytta av deras kontaktvägar och kunskaper, säger Svante Werger till Altinget.

Vilken roll kan civilsamhället spela?

– Vi ser tre: Den första är medlemmarnas engagemang och vilja att bidra. Den andra är att organisationerna kan vara en kanal för medlemmars frågor till det offentliga, och en kanal från oss till målgrupper som vi har svårt att nå. Den tredje är att de kan stärka samhället i fråga om lokaler, kompetens och annat.

Civilsamhällets oberoende

Svante Werger är noga med att påpeka att MSB inte ska styra civilsamhället och att det inte finns ett sätt att arbeta på som fungerar för alla.

Svante Werger.
Svante Werger. Foto: Melker Dahlstrand

– Det är heller inte så att alla behöver ha en roll i den operativa krishanteringen. En del sprider kunskap i förväg, kanske någon bedriver utbildningsverksamhet, säger han.

– Det är fortfarande vanligast att det här sköts på lokal nivå och då är kommunen viktigast. I norra Sverige kan skoterklubben vara väldigt viktig, till exempel. Det vi från MSB kan göra är att bidra till att bygga kontaktnätverk med stora organisationer, paraplyorganisationer, som kommunen kan relatera till.

Frivillighet är gratis, men att strukturera frivillighet är inte gratis. Om politiken vill få utväxling på civilsamhällets potential så behövs det ibland avtal och resurser.

Martin Ärnlöv, generalsekreterare, Röda korset

Tillbaka till Martin Ärnlöv.

Röda korset har flera gånger påpekat att många av pandemiråden var utformade efter Medelsvensson, samtidigt som de som är sårbara i vardagen är hårdare drabbade i kristid. Riskerar vi att förväxla likvärdighet med likformighet?

– Ja, om insatsen ska vara likvärdig så måste den vara olika utformad. I de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna, RSA, så saknas i de flesta fall ett kapitel om civilsamhället och ett kapitel om näringslivet. Fokus ligger än så länge helt på de offentliga rollerna. Samarbetet med civilsamhället behöver nog formaliseras tydligare, med avtal, säger Martin Ärnlöv.

– I alla relationer måste man prata med varandra och ha en samverkan. Därefter är det bra att sätta det på pränt. Då går det tydligare in i den institutionella strukturen. Om jag pratar för Röda korset specifikt så har vi skrivit ett kompletterande avtal med MSB. Men det behöver utvecklas och resurssättas, och det är en diskussion vi behöver ha med politiken och MSB. Där är vi inte ännu.

Du nämnde idén om en reservgenerator i Friskis lokaler. Finns det pengar för sådana insatser?

– Frivillighet är gratis, men att strukturera frivillighet är inte gratis. Om politiken vill få utväxling på civilsamhällets potential så behövs det ibland avtal och resurser, säger Martin Ärnlöv.  

– MSB borde ha en post i sin budget för att koordinera civilsamhället. Det måste in i deras regleringsbrev.

Upplever du att politiker och myndigheter lyssnar mer på civilsamhället nu än tidigare?

– Det går åt rätt håll. Men de strukturella frågorna tar tid, och vi är inte riktigt framme ännu.

Med tanke på stora kriserna som tsunami, skogsbränder och flyktingmottagande kan man fråga sig om MSB har varit senfärdigt, med tanke på att deras stormöte kom först i mars 2020. Svante Werger får frågan.

– Vi har samarbetat med delar av civilsamhället betydligt längre. Där finns en lång tradition av samarbete med de frivilliga försvarsorganisationerna, inklusive Röda korset och med trossamfunden. Det vi gjorde den 9 mars 2020 var att utöka kontakterna och involvera bredare delar av civilsamhället, som ungdomsorganisationer, funkisrörelsen, idrottsrörelsen, studieförbunden och så vidare.

Såg behov efter tsunamin

– Ett annat exempel är den så kallade Stödstyrkan, som man såg behov av efter tsunamin 2004. I den ingår MSB, polisen, Svenska kyrkan, Röda korset och Rädda barnen. Vid händelser utomlands där svenskar drabbas är den styrkan en förstärkning av Sveriges konsulära beredskap.

– Vi vet också att många kommuner har kontakter med olika frivilligorganisationer inom ramen för frivilliga resursgrupper, FRG, som civilförsvarsförbundet driver. Så nu ville vi samla mer systematiskt jobba framåt, säger Svante Werger.

Nu tog vi Friskis och svettis som ett exempel. Finns det fler potentiella partners att involvera, som man kanske inte tänker på?

– Idrottsrörelsen, som Friskis och svettis är en del av, är generellt intressant. Där finns ledare och de har tillgång till lokaler. Studieförbunden kan vara med att bygga och förmedla kunskap. Flera av dem är aktiva under den årliga krisberedskapsveckan, säger Svante Werger.

Susanne Jidesten säger att 10-20 av Friskis lokala föreningar hittills har visat intresse, och hon tror att det blir fler framöver. 

Nämnda personer

Martin Ärnlöv

Generalsekreterare Svenska Röda korset, ordförande Nysta
Examen från ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg 1988.

Svante Werger

Rådgivare på gd:s kansli, MSB
Fil.kand i statsvetenskap (Lunds uni. 1994)

Susanne Jidesten

Generalsekreterare Friskis & Svettis
HR-chef (FEI) och idrottspedagog (Umeå uni.)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor