Debatt

Replik: Tro inte på Hamiltons myter om marknadsskolan

Till skillnad från vad Friskolornas riksförbunds vd påstår så betalas skolpengen inte ut till skolornas rektorer, utan till skolornas huvudmän. Det skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan balans, i en replik.

Ulla Hamilton har fel om skolpengen, menar debattören.
Ulla Hamilton har fel om skolpengen, menar debattören.Foto: Janerik Henriksson/TT
Marcus Larsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton sprider i sin debattartikel en av marknadsskolans främsta myter: att skolpengen följer eleven. Ett möjligt syfte med att uttrycka sig så är att läsaren framför sig ska se ett barn som går till kommunen och hämtar en kappsäck full med pengar, som sedan lämnas till rektorn på barnets friskola och används till bland annat lön till barnets lärare, skolböcker och skolmat.

Missuppfattningar om marknadsskolan

Läsaren kanske då har lättare att acceptera att om det råkar finnas pengar kvar i slutet av året, när alla elever fått den hjälp de behöver, så kan en del av vinsten delas ut till aktieägarna. Men det är inte så marknadsskolan fungerar. Skolpengen betalas inte ut till skolornas rektorer, den betalas ut till skolornas huvudmän. I en aktiebolagsdriven skola är det bolagsstyrelsen som får barnets pengar.

I en aktiebolagsdriven skola är det bolagsstyrelsen som får barnets pengar.  

Eftersom aktiebolag är vinstdrivande kan styrelsen först lägga undan en del av skolpengen, så att det garanterat kommer att bli pengar över i slutet av året, och sedan skicka vidare resten av skolpengen till rektorerna. Pengarna som blir över kan bland annat användas till att köpa nya skolor eller till aktieutdelning.

Läs också

Om friskolan tillhör en koncern kan bolagsstyrelsen ta en del av barnets pengar och skicka dem till en rektor i en annan av koncernens skolor, kanske i en helt annan del av landet. Om koncernen har andra dotterbolag än utbildningsbolag kan styrelsen skicka en del av barnets pengar till dem. Den hårt kritiserade skolkoncernen Thorengruppen har till exempel skickat tiotals miljoner kronor av sina elevers skolpeng till ett bolag som driver en innebandyhall i Umeå.

Lägre lärartäthet i vinstdrivande skolor

Det är bland annat på grund av att skolpengen inte följer barnet hela vägen fram till rektorn som lärartätheten på aktiebolagsdrivna skolor är lägre än den genomsnittliga lärartätheten i kommunala skolor och icke vinstdrivande friskolor. Skolpengen följer bara barnet till styrelserummet. Hela skolpengen används inte till undervisning.

Vi är många som vill organisera skolan så att det finns möjlighet för barn och föräldrar att söka till andra än kommunala skolor, men där det är förbjudet för stora utlandsägda utbildningskoncerner som till exempel Academedia att driva skolor. Det var nog så de flesta tänkte sig att friskolereformen skulle fungera innan den svenska skolan blev en marknad.

Läs tidigare inlägg i debatten

Akelius insats tydliggjorde alternativen i svensk skola

Roger Akelius hänvisade i debatten till hur det ser ut i andra länder, där rika familjer kan betala för att få en plats i en privatskola. Men, det är inte den svenska folkhemsmodell, som vi har all anledning att vara stolta över. Det skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.

Nämnda personer

Ulla Hamilton

Fri debattör, gästkrönikör i Altinget
jur. kand. (Uppsala uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024