Regeringens budget drar undan mattan för ungdomsrörelsen

Regeringen har i sin budgetproposition valt att för 2023 gå tillbaka till de bidragsnivåer barn- och ungdomsorganisationer hade före pandemin. Det tycker vi är helt obegripligt och det ger en tydlig signal att vår verksamhet inte är lika viktig som resten av civilsamhället. För oss känns det som en spark i magen att regeringen pratar om ett miljardregn till civilsamhället, samtidigt som de drar in på stödet till ungdomsrörelsen.

2019 delades 212 miljoner ut till 110 barn- och ungdomsorganisationer och under pandemin har statsbidraget temporärt förstärkts med 50 miljoner till och med 2022, vilket 2023 försvinner. Bidraget kommer alltså att sjunka, då det inte räknats upp med inflationen. Nu vill regeringen alltså att man åter drar ner anslaget till orimligt låga nivåer, på svältgränsen för oss ungdomsorganisationer.

Inte läge för besparingar

Samtidigt vill man lägga mer pengar på att administrera och kontrollera ungdomsrörelsen genom att öka anslaget till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Ett utökat stöd är något som vi länge arbetat för, så när det ökade anslaget kom var det oerhört efterlängtat och välbehövligt. Antalet organisationer som söker bidrag från MUCF fortsätter att öka nu när fler unga organiserar sig, vilket gör att ännu fler ska dela på de medel regeringen anslår.

Effekterna av pandemin kommer att finnas kvar länge och vi vet ännu inte hur stor påverkan de egentligen kommer att ha på ungdomar. Det vi vet är att unga mår sämre i dag än tidigare, brinner för att organisera sig och att vår verksamhet är viktig och spelar en stor roll i samhället. Det är inte en tid att genomföra besparingar på unga nu.

Att dra undan mattan för oss är att tydligt ta ställning mot ungas engagemang.

Under flera år har politiker och minister efter minister uttryckt att de vill öka statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer, men när det väl gäller så har de visat hur lågt ungas organisering och engagemang står på agendan. Inte minst har demokratiminister Amanda Lind (MP) varit en stark röst för att förbättra barn och ungas förutsättningar och möjligheter till att delta i demokratin, men nu när det väl kommer till saken prioriterar regeringen kortsiktiga satsningar och myndighetens byråkrati framför en välmående ungdomsrörelse.

Vi kräver förändring

Sedan pandemins början har regeringen stöttat civilsamhället och idrottsrörelsen. Exempelvis har idrottsrörelsen upprepade gånger fått anslag, utöver de extra stöden som de har fått under pandemin, totalt 400 miljoner och lättnader så som borttagandet av stämpelskatten. Kultursektorn har fått stöd och bidrag motsvarande 940 miljoner kronor. Dessa satsningar har stärkt den hårt ansatta kultur- och idrottsrörelsen, men något som har glömts bort för ungdomsrörelsen.

Som minst kräver vi att regeringen permanentar de 50 miljoner som ungdomsrörelsen fått extra under pandemin, men vi ser att bidraget till ungdomsrörelsen behöver öka avsevärt mycket mer än så. Vi vet att effekterna av det utökade stödet till ungdomsrörelsen har en stor betydelse för unga och vår verksamhet. Att dra undan mattan för oss är att tydligt ta ställning mot ungas engagemang, inflytande och välmående.