S håller inte enprocentsmålet – trots kritik mot regeringens biståndspolitik

När regeringen lade sin budget var kritiken hård mot det övergivna enprocentsmålet för biståndet. Regeringens reform innebär att man lägger en treårig ram som uppgår till 56 miljarder per år.

I reda pengar innebär det en minskning av biståndet med 7,3 miljarder för 2023, jämfört med om enprocentsmålet hade behållits. Ett maxtak på åtta procent införs på avräkningar för flyktingmottagande.

När Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget så visar det sig att de visserligen lägger på 2,5 miljarder för 2023. Men det är fortfarande inga en procent av BNI. Snarare 0,91, att jämföra med 0,88 i regeringens budgetförslag

Olle Thorell är Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson.

Nu hamnar ni på 0,91 procent av BNI och skriver i budgeten att ni ska tillbaka till enprocentsmålet ”på sikt”. Är inte poängen med ett procentmål att det följer Sveriges ekonomiska utveckling?

– Jovisst, och vi överger inte enprocentsmålet. Däremot är det så att regeringen gör en så kraftig nedskärning nu att det blir orimligt för oss att ta tillbaka det i ett svep. Vi gjorde samma sak på 90-talet, men vi övergav aldrig målet. Då tog det några år innan det uppfylldes och vi tänker arbeta på samma sätt nu, säger han till Altinget.

Men ni skriver i er budgetmotion att regeringen är djupt oansvarig? De ligger precis under er och har satt ett maxtak på avräkningar för flyktingmottagandet på 8 procent. Ni ville i ett slag räkna av 18 procent för flyktingmottagande i våras? Varför ska man se er som en garant för ett generöst bistånd?

– Därför att vi inte frångår enprocentsmålet. Den stora skiljelinjen nu går mellan dem som vill överge enprocentsmålet och oss som inte vill det. Vi har ansett detta sedan 1968 och det tycker vi fortsatt.