Regeringen kan inte låtsas som att barnvräkningarna är någon annans ansvar

Regeringen talar om ”nationellt ledarskap”. Men när resultaten uteblir pekar man på enskilda kommuner, helst dem som inte styrs av Tidöpartierna. Som om barns rätt till ett hem skulle avgöras av vilket parti som råkar styra kommunen. Det nationella ansvaret upphör inte vid kommungränsen. Inte i Göteborg. Stockholm. Inte någonstans.

Regeringens insatser är otillräckliga 

Det är staten som sätter ramarna för bostadspolitiken, socialförsäkringarna, bostadsbidraget och kommunernas ekonomiska förutsättningar. När regeringen antyder att kommuner som inte leds av högern får skylla sig själva, då handlar det inte om ansvarstagande utan om ledarskapsflykt.

Barnfattigdomen har ökat under hela mandatperioden. Hushåll med små marginaler har drabbats hårdast av inflation, höjda hyror och stigande matpriser, medan regeringen prioriterat skattesänkningar för de rika. Det är i denna verklighet barn vräks och det är i denna verklighet regeringen fortsätter skylla ifrån sig.

Ja, bostadsbidraget höjdes i år. Men efter 30 års urholkning är höjningen otillräcklig och fortfarande lägre än under pandemin. Det är ingen satsning, det är en halvmesyr.

Indexera bostadsbidraget

Om barnvräkningarna ska minska krävs ett permanent och indexerat bostadsbidrag som följer hyresutvecklingen, tryggare socialförsäkringar och en bostadspolitik som bygger fler hyresrätter med rimliga hyror, inte dyra marknadsprojekt.

Högern säger gärna att kommunerna ska ta sitt ansvar. Det ska de självklart. Men staten har alltid det yttersta ansvaret för att inga barn i Sverige vräks. Regeringen kan inte fortsätta administrera konsekvenserna av sin egen politik och låtsas som att orsakerna ligger någon annanstans.

Och här är skillnaden mellan högern och vänstern glasklar: Tidöregeringen tar ansvar bara för barn i kommuner de själva styr. Vi tar ansvar för alla barn i hela landet.

Sluta skylla ifrån er. Börja föra en politik som faktiskt minskar fattigdomen och gör det möjligt för även de mest utsatta att bo kvar i sina hem.