Peter Kullgren skyller landsbygdens problem på vargen

Medan vi firade in det nya året förberedde sig några hundra personer bland Sveriges jägarkår. Tidigt på morgonen den 2 januari stod de redo att utplåna fem vargfamiljer i årets licensjakt. Brottet som den starkt utrotningshotade nyckelarten begått är att ha angripit 0,07 procent av landets får. Därför ska 30 vargar plikta med sitt liv, trots att flera av dem aldrig ens skadat ett tamdjur.

Vargen görs till häxa

Det handlar alltså om skador på i snitt 359 får av cirka 500 000 per år sett över tre års tid. En ytterst marginell siffra, speciellt i förhållande till de ungefär 220 000 får som människan årligen slaktar för eget bruk. Ändå kallar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vargen för ett ”hot mot landets livsmedelsproduktion” i SVT.

Det är lätt att skylla på vargen när man själv inte kan leda landet. Landsbygden skriker efter förbättrad infrastruktur och sörjer stängda skolor och samhällsfunktioner men i brist på politiska förslag väljer man en agent som kyrkan banade väg för redan på medeltiden – man gör vargen till häxa.

Landets vice statsminister Ebba Busch (KD) spred skrönor i medierna redan innan hon tillträdde rollen med citat som: ”blott den som har varg in på knuten, förstår hur det är att inte kunna släppa sina barn ut i skogen.” Det låter effektfullt men är fullständigt faktafrånvänt. Det finns inte en enda nedskriven incident i Sveriges historia där en helt frilevande vild varg har skadat en människa.

Inavlad vargstam

De fem vargfamiljerna har jagats genom skogen med hjälp av lösspringande hundar som har avlats och tränats särskilt för att vara ”skarpa”, alltså kunna slita vargen i stycken om de tillåts. Ironiskt nog är lösspringande hundar ett större hot mot tamdjur än alla stora rovdjur tillsammans – enligt en samlad grupp insatta.

87 procent av svenskarna vill att landet följer internationella åtaganden kring bevarandet av de stora rovdjuren. Jakt på hotade arter är inte tillåtet i EU och Sverige har sedan 2010 utretts av EU-kommissionen för just denna jakt.

Det finns inte en enda nedskriven incident i Sveriges historia där en helt frilevande vild varg har skadat en människa.

I Europa växer vargpopulationerna medan de minskar i Sverige. Det borde rimligtvis leda till fler skyddsåtgärder men i stället har de svenska reglerna vid skyddsjakt gjorts slappare. Vargar dödas nu regelbundet i både skyddsjakt och enligt den kontroversiella paragraf 28 i jaktförordningen. Den tillåter en jägare som skickat in sin oskyddade löst springande hund in bland en vargfamilj, att skjuta vargen på plats – även fast den bara försvarat sina familjemedlemmar.

Landets vargstam är nämligen så pass inavlad att flera revir består av syskon eller föräldrar och barn som bildat par. Trots detta har regeringen valt att manövrera ut Naturvårdsverket och själva bestämma golvet för hur få vargar Sverige ska ha, från redan låga 300 till 170. För att lösa denna genetiska knut är regeringen beredd att flyga in vargar från andra länder vilket Naturvårdsverket beräknat kommer att medföra en mycket dyrare förvaltning för skattebetalarna.

Bevara biologisk mångfald

Vi behöver en regering som skyddar både fauna och egendom samt eftersträvar samexistens mellan vilda djur och människan. Regeringen bör därför:

1. Förbjuda jakt på hotade och skyddade arter enligt EU:s Art- och habitatdirektiv.
2. Låta Naturvårdsverket sköta rovdjursförvaltningen.
3. Staka ut en rovdjurspolitik som både är ekonomiskt gynnsam och i enlighet med miljöåtaganden. En politik som bevarar biologisk mångfald där toppredatorer som vargen, enligt all tillgänglig forskning, är oumbärlig.