Debatt

Patienter med adhd och autism väntar i åratal på vård

Långa kötider till neuropsykiatrin är kostsamma – både för patienten och samhället. Våra medlemmar blir ofta misstrodda och måste strida för sin rätt, skriver Anki Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

”Den kunskap som i dag finns om adhd, autism och övriga NPF-diagnoser måste tas till vara så att insatserna stämmer med behoven och individens önskemål.”
”Den kunskap som i dag finns om adhd, autism och övriga NPF-diagnoser måste tas till vara så att insatserna stämmer med behoven och individens önskemål.”Foto: Fredrik Sandberg / TT
Anki Sandberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Attentions medlemmar, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom adhd och autism, har svårt att få rätt stöd och behandling. Väntetiderna är långa och individen får strida för att få en utredning och de insatser man behöver. I värsta fall handlar det om årslånga köer, visar Attentions nya medlemsundersökning.

”Förkortad livstid”

Vårdgarantin, omfattar inte fördjupande undersökningar och specialistutredningar.

Personer med våra diagnoser har ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet med därpå följande försörjningsproblem, socialt utanförskap och förkortad livstid. Trots detta är det svårt att få tidiga och adekvata insatser för dem som söker hjälp.

Det kan röra sig om flera års väntetider för att få en utredning. När utredningen väl är gjord och diagnos fastställd väntar nya köer för att få insatser från vården och socialtjänsten, för den som behöver sådana. Det visar den enkät som Attention genomförde i början av detta år riktad till vuxna över 18 år och som besvarades av 1 085 personer. Majoriteten av de svarande hade adhd eller autismspektrumtillstånd. Den psykiatriska samsjukligheten var också hög. Vanligast var ångest (67 procent), sömnstörningar (58 procent) och depressioner (55 procent).”

Lämnar offentlig vård

Väntetiderna för dem som står i kö till den offentliga vården är långa. 35 procent av de svarande hade väntat mer än 1 år på utredning och 12 procent hade väntat i över 3 år. Vårdgarantin, omfattar inte fördjupande undersökningar och specialistutredningar, så bara en mindre del har haft nytta av den när de söker vård. Många har sökt sig till den privata vården för att man inte orkar vänta så länge på hjälp.

Patienten bollas runt

Väntetiderna skapar frustration. Följande citat är typiskt och visar hur de uppfattas: ”Ingen ville tro mig när jag själv misstänkte att jag hade adhd. Jag har bollats runt inom vården. Efter att själv ha drivit på har jag äntligen fått min diagnos bekräftad, men jag väntar fortfarande på rätt stöd.”

Avsaknaden av vård och stöd har gjort det svårt att få en fungerande vardag med studier eller jobb, familj och fritidsaktiviteter. Det är kostsamt både för berörda individer och för samhället. Den kunskap som i dag finns om adhd, autism och övriga NPF-diagnoser måste tas till vara så att insatserna stämmer med behoven och individens önskemål. Vår rapport visar ett starkt samband mellan känslan av delaktighet och den effekt som insatserna får på den egna funktionsförmågan.

För att komma till rätta med de brister som undersökningen visar arbetar vi för att:

  • Insatser från vård och stöd ska utgå från nationella kunskapsstöd och aktuell forskning.
  • Vård och stöd ska ges oberoende var i landet man bor eller hur gammal man är och utformas tillsammans med individen.
  • Vårdgarantin ska omfatta även neuropsykiatriska utredningar.
  • Insatser ska ges i en fungerande vårdkedja med en helhetssyn på individens alla samtidiga behov.
  • Resurser avsätts för ett kunskapslyft som når all personal i behov av ökad NPF-kunskap.
  • Arbetsförhållandena inom socialtjänst och psykiatri ses över så att personalomsättningen minskar och kontinuiteten förbättras.
Nämnda personer

Anki Sandberg

Förbundsordförande Riksförbundet attention

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00