Övergångsvården för unga med funktionsnedsättning är för dålig

I dag den 3 december uppmärksammas den internationella funktionsrättsdagen världen över. Det är ett tillfälle att påminna om mänskliga rättigheter och rikta uppmärksamhet mot de många utmaningar som kvarstår för att uppnå ett samhälle till för alla.

Övergången fungerar dåligt

Men i Sverige – och i vår egen Region Stockholm – finns alltför många exempel på att dessa rättigheter varken förverkligas eller säkerställs i praktiken. Ett tydligt exempel är övergången från barn- till vuxenvård för unga personer med funktionsnedsättning.

Den dag de fyller 18 år lämnar de den samordnade barnsjukvården där många haft ett tryggt och stabilt team av vårdgivare som sett till helheten. I vuxenvården möter de i stället en splittrad struktur där ansvaret för samordningen plötsligt ligger på den unge själv, ofta utan förberedelse eller stöd.

Brist på samordning

När vi på Funktionsrätt Stockholms län skickade ut en enkät om övergångsvården uppgav många av våra medlemmar att någon övergång eller överlämning inte hade gjorts och att de inte ens visste vem de skulle vända sig till efter sin 18-årsdag. Många får ingen information förrän vid det sista besöket i barnsjukvården, vilket gör det svårt att förbereda sig.

Vårdkontakter upphör eller glappar, läkemedel följs inte längre upp, behandlingar tappar kontinuitet och den psykiska hälsan försämras

När övergången inte fungerar riskerar unga att falla mellan stolarna. Vårdkontakter upphör eller glappar, läkemedel följs inte längre upp, behandlingar tappar kontinuitet och den psykiska hälsan försämras.

Internationell forskning pekar på många hälsorisker när övergångsvården inte fungerar. Det handlar till exempel om ökade risker för avstötning vid transplantationspatienter eller sämre kontroll på blodsockervärdet hos personer med diabetes. Samtidigt visar forskningen att när unga får förberedelse, planering och verktyg för att hantera övergången så minskar riskerna markant.

Saknas sammanhållen struktur

I Region Stockholm saknas i dag en sammanhållen struktur för övergångsvården. Det finns ingen fastställd plan, inga krav på samordnade överlämningar mellan barn- och vuxenverksamheter och inga koordinatorer som har ansvar för processen.

Även när barnsjukvården gör sitt bästa är vuxenvården ofta inte redo att ta emot. Utan ett tydligt uppdrag och resurser tappar systemet de unga just när de behöver stödet som mest. Det är inte personalens fel. Det är ett ledningsproblem.

Behöv av regional handlingsplan

Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) system för kunskapsstyrning har tagit fram en vägledning för övergången som beskriver framgångsfaktorer och förutsättningar för en god och säker övergång. Den behöver implementeras brett inom både barn- och vuxenvården för att alla unga ska få det stöd de behöver.

Funktionsrätt Stockholms län föreslår följande åtgärder:

• En regional handlingsplan för övergångsvård: Region Stockholm behöver anta en tidssatt och finansierad plan med tydliga mål, ansvarsfördelning och uppföljning.
• Personlig vårdkontakt eller övergångskoordinator: Varje ung person ska ha en namngiven kontakt som ansvarar för planering, överföring av journalinformation och etablering av nya vårdkontakter. Det ska vara enkelt för den unge att veta vem man ska vända sig till.
• Överlämningsmöten: Varje ung person ska erbjudas ett överlämningsmöte mellan barn- och vuxensjukvården där båda parter deltar.
• Delaktighet: Unga och anhöriga måste involveras i planeringen. Följ rekommendationen från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och involvera personer med funktionsnedsättning i planering och utformning av vårdprocesser och arbetsmetoder inom hälso- och sjukvården.

Rätten till hälsa får inte upphöra vid 18-årsdagen. Vi uppmanar beslutsfattare i Region Stockholm att ta sitt ansvar och ge unga i övergången den trygghet de har rätt till.