Onödig byråkrati hämmar nordisk integration

Den gemensamma arbetsmarknaden är en grundsten i det nordiska samarbetet. Redan 1954 undertecknades den första överenskommelsen som öppnade en helt ny och betydligt större arbetsmarknad för arbetssökande i de nordiska länderna. I praktiken blev det stegvis fritt för nordiska invånare att söka jobb och arbeta i hela regionen utan uppehålls- eller arbetstillstånd.

De positiva effekterna av en öppen arbetsmarknad är många. Bland annat blir det lättare att säkra kompetensförsörjningen i hela regionen och att stärka samhörighet och tillit mellan människor i Norden.

Gränshinder stoppar unga

Arbetsmarknadsprogrammet Nordjobb, som drivs av Föreningarna Norden, är ett konkret exempel på nordisk samverkan som fungerar i praktiken. Genom Nordjobb kan unga mellan 18 och 30 år få ett säsongsjobb i ett annat nordiskt land.

Krångel med samordningsnummer leder till att färre unga kan få ett säsongsjobb

Samtidigt som unga får arbetslivserfarenheter att lägga på cv:t ges de också möjlighet att lära känna nya människor, kulturer och språk, genom att ta del av vardagslivet i ett annat nordiskt land. När programmet i år firar 40 år har 30 000 unga fått uppleva en annan del av Norden genom Nordjobb.

Trots att det finns stora behov av säsongspersonal och trots att vi har haft en öppen nordisk arbetsmarknad sedan 1950-talet finns påtagliga gränshinder. Att få ett samordningsnummer, som krävs för att kunna jobba och få ut din lön på ett lagligt sätt i Sverige, är en långdragen och komplicerad process.

Nordisk integration skadas

Sedan ett par år tillbaka har det blivit ännu krångligare, då den sökande behöver infinna sig på ett av Skatteverkets servicekontor i Sverige för en fysisk identitetskontroll. Något som inte är helt lätt för en ung person som bor i en annan del av Norden.

Vi har såklart förståelse för att det behövs regler och rutiner för att stoppa gränsöverskridande kriminalitet, men onödig byråkrati får inte stå i vägen för mobiliteten på arbetsmarknaden. Det behövs lösningar som fungerar i praktiken. Krångel med samordningsnummer leder till att färre unga kan få ett säsongsjobb och att de tvingas jobba kortare perioder.

Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. En förutsättning för det är en öppen arbetsmarknad där vi enkelt kan röra oss över gränserna. Att det år 2025 saknas ett gemensamt system för elektronisk identifiering mellan länderna i Norden är anmärkningsvärt.

Gemensamma ID-lösningar

I år är Sverige president för de nordiska parlamentens samarbetsorgan Nordiska rådet. En av de prioriterade frågorna är att visa vardagsnyttan med det nordiska samarbetet. Det pratas mycket om vikten av att undanröja gränshinder i människors vardag. Nu är det dags att gå från ord till handling. Ett absolut minimum är gemensamma elektroniska ID-lösningar som fungerar över gränser.

Vi står inför många gemensamma samhällsutmaningar där ett fördjupat och förbättrat nordiskt samarbete är en viktig nyckel. Därför är det glädjande att unga är nyfikna på Norden. I vår opinionsundersökning Nordenbarometern svarar sju av tio unga i Sverige mellan 18 och 30 år att de kan tänka sig att arbeta, studera eller bo i ett annat nordiskt land. 9 av 10 unga vill se mer samarbete över gränserna i Norden.

Vi i Föreningen Norden vill fortsätta att utvecklas i takt med tiden och genom Nordjobb även ligga i framkant för att möta behoven på morgondagens arbetsmarknad. Men för att vi ska kunna göra det krävs politisk vilja och handlingskraft.