Debatt

Obegriplig attack mot de svenska fåglarna

Skogsnäringen gjorde 2021 en samlad vinst på uppemot 50 miljarder kronor. Självfallet har de råd att ta hänsyn till våra svenska fåglar, skriver jägmästaren Peter Lindgren, som tar sig för pannan inför utspelen om att det svenska skogsbruket måste få ett frikort från alla fridlysningsregler.

Det är bra att vi nu för första gången diskuterar det rimliga i ett skogsbruk som bedrivs mitt under häckningstiden, skriver debattören.<br>
Det är bra att vi nu för första gången diskuterar det rimliga i ett skogsbruk som bedrivs mitt under häckningstiden, skriver debattören.
Foto: Pixabay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Skogsstyrelsen och skogsindustrin driver nu en samordnad kampanj mot de nygamla Artskyddsreglerna. I centrum står fåglarna, där både Moderaterna och Centern har lämnat så kallade ”utskottsinitiativ” till miljö- och jordbruksutskottet.

Budskapet är att det svenska skogsbruket måste få ett frikort från alla fridlysningsregler. Man tar sig för pannan. Å ena sidan är det naturligtvis bra att vi nu för första gången diskuterar det rimliga i ett skogsbruk som bedrivs mitt under häckningstiden. Å andra sidan finns det faktiskt stora skäl även för skogsägarna att undvika avverkningar under våren.

Det finns väldigt, väldigt många svenskar som vill se ett annat skogsbruk.

En avverkning på våren skadar ofta den mjuka marken fylld med vatten efter snösmältningen. Det finns en stor risk för rotröta och missfärgning av virket. Blir virket liggande för länge så riskerar virket bli en yngelplats för insektsangrepp.

För skogsägaren är det dessutom ekonomiskt tokigt att avverka på våren eftersom man missar hela det årets tillväxtsäsong. I en gallring kan det vara upp till 5-6 procent mer volym på hösten i samma skog än det man fick på våren.

Samordnad kampanj

Jag är själv jägmästare, men har huvudsakligen arbetat med utvecklings och kommunikationsfrågor, främst inom skogsnäringen. Den kampanj som nu bedrivs från LRF, Skogsstyrelsen och skogsindustrin mot den nygamla Artskyddslagstiftningen är i sig imponerande:

Den 10 februari skickar Skogsstyrelsen ut sitt pressmeddelande där man ordagrant skriver att: ”Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen”. Man låter saken sjunka in några dagar.

Sent på kvällen den 16 februari publicerar skogsnäringens egen PR-byrå Skogforsk en ”rapport” med fantasifulla kostnader som slutar på 6 miljarder kronor per år om näringen skulle tvingas ta hänsyn till fåglarna. De fördelar för skogsägare som jag nämnde inledningsvis tas naturligtvis inte med. Rapporten används dagen efter i debattartiklar.

Den 17 februari rullar man ut det stora artilleriet:

  1. Fyra chefer i skogsnäringen skriver ett debattinlägg i Dagens Nyheter.
  2. Generaldirektören Herman Sundqvist skriver ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
  3. LRF skriver ett debattinlägg i LRF Media.
  4. LRF skickar ut ett eget pressmeddelande.
  5. Moderaterna lämnar ett utskottsinitiativ till miljö- och jordbruksutskottet.

Andra kan ta hänsyn

Budskapet är genomgående att kalhyggesbruket måste få fortsätta som nu. Kravet är att regeringen måste agera skyndsamt. Jag frågar mig varför då. Kan vi inte åtminstone låta årets häckningssäsong som snart börjar få bli den första på 70 år där fåglarna inte störs? Andra kan ta hänsyn. Som exempel så har Naturvårdsverket tillsammans med Svenska Orienteringsförbundet sedan länge överenskommit om begränsningar av tävlingsverksamhet under våren.

Så vad bör göras?

Skogsnäringen gjorde 2021 en samlad vinst på uppemot 50 miljarder kronor. Självfallet har de råd att ta hänsyn till våra svenska fåglar. Så vad behöver göras nu?

  • Vi behöver hitta nya modeller där maskinell skogsavverkning upphör under fyra månader om året.
  • Vi behöver minska uttaget i våra skogar till en långsiktigt uthållig nivå. Bra då om minskningen sker under häckningstiden.
  • Använd maskinpersonalen till skogs- och naturvård under häckningstid.
  • Skogsstyrelsen måste på allvar kräva att skogsbrukets miljömål blir likställt med produktionsmålet.
  • Vi behöver successivt utveckla alternativa metoder till kalhyggesbruk.
  • Slutligen behöver vi skyndsamt avsätta de mest värdefulla skogarna och ge dem ett permanent skydd.

Mitt i alltihop finns en mängd privata seriösa skogsägare som inte delar maktens och lobbyns uppfattning om snabba vinster och som ingenting hellre vill än att sköta sina skogar försiktigt och långsiktigt. Ge dem skälig ersättning för intrång.

Det finns också väldigt många seriösa skogsmän och -kvinnor, som inte alltid kan verka utifrån sin övertygelse. Ge dem nya möjligheter. Det finns väldigt, väldigt många svenskar som vill se ett annat skogsbruk.

Nämnda personer

Herman Sundqvist

Generaldirektör för Skogsstyrelsen
Jägmästare, Skoglig doktor (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1987)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget