Naturvårdsverket har satt felöversättningar i system

Nyligen skickade Naturvårdsverket in sitt remissvar ”Yttrande över PM Anmälningsplikt för skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog samt krav för A-landsstatus i förnybartdirektivet samt Skogsstyrelsens rapport Underlag för kostnadseffektivt genomförande av förnybartdirektivet (LI2025/01288)”.  

Tveksamheter om gammal skog

I den ursprungliga promemorian uttolkar Landsbygds- och infrastrukturdepartementet vad som kommer krävas av Sverige för att uppnå A-landsstatus enligt förnybarhetsdirektivet. Promemorian från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är kortfattad, stringent och vetenskapligt upplagd på ett sätt som imponerar. 

Naturvårdsverket landar i ett sju sidor långt ordrikt remissvar. Myndigheten anser att regeringens promemoria är för snävt avgränsad i sina definitioner av ”gammal skog” och vill inte helt förvånande ha omfattande inventeringar/kartläggning av det Naturvårdsverket anser vara ”gammal skog”.  

Naturvårdsverket breder ut texten väsentligt, men väsentliga delar har brister. Den värsta bristen är dock när man kring definitionen på ”gammal skog” skriver: ”Därutöver måste beaktas att det i olika sammanhang finns flera relevanta definitioner av gammal skog och naturskog som Sverige behöver förhålla sig till, däribland EU:s strategi om biologisk mångfald, EU:s vägledning om urskog och naturskog samt naturrestaureringslagstiftningen. I EU:s strategi om biologisk mångfald och i vägledningen om urskog och naturskog används begreppet oldgrowth forest som översätts till naturskog, vilken har ett betydligt lägre krav på t.ex. orördhet och areal än de som föreslås i remitterad promemoria.” 

Allvarliga felöversättningar

Begreppet ”naturskog” är en betydande felöversättning av ”Old Growth”. Kommissionens grunddefinition på detta återfinns i rapporten ”Commission guidelines for defining, mapping, monitoring and strictly protecting EU primary and old-growth forests”.

Old-growth forest: ”A forest stand or area consisting of native tree species that have developed, predominantly through natural processes, structures and dynamics normally associated with late-seral developmental phases in primary or undisturbed forests of the same type. Signs of former human activities may be visible, but they are gradually disappearing or too limited to significantly disturb natural processes.” 

Naturvårdsverket breder ut texten väsentligt, men väsentliga delar har brister. 

”Late-seral” betyder i detta sammanhang att skogarna har egenskaper som är typiska för mycket sena utvecklingsfaser i den naturliga successionen, utan att ha blivit avbrutna av större mänsklig påverkan där naturliga processer (som död ved, luckbildning, naturlig föryngring) styr utvecklingen. Kort sagt mycket sena successioner vilket också avsågs i den utredningsrapport som Skogsstyrelsen i huvudsak författade tillsammans med Naturvårdsverket (som dock motvilligt satte sitt namn på rapporten och lade in en avvikande åsikt). För att barrskogar skulle klassas som ”gammal skog” enligt Skogsstyrelsen skulle de ha uppnått 160 år i södra Sverige respektive 180 år i norra Sverige.

Naturvårdsverket vilseleder

Departementets promemoria tar korrekt höjd för detta men Naturvårdsverket fortsätter att hänvisa till den felaktiga översättningen ”naturskog”. Naturskog i svensk förvaltning är ett betydligt vidare begrepp än EU:s ”Old-Growth” eller det svenska ”gammal Skog”. Naturskog i svensk miljöförvaltning handlar om en mängd företeelser som kontinuitetsskogar (som inte behöver vara gamla), nyckelbiotoper som ofta är relativt unga, igenväxtningsmarker med mera. 

Det är uppenbart att Naturvårdsverket håller fast vid denna felöversättning för att vilseleda och skapa mer skyddsbehov än vad EU-förordningar och regler kräver. Så kallade ”naturskogar” i svensk miljöförvaltning utgör nämligen väsentligt större arealer än Old-Growth forests enligt EU:s definition.