När tullarna slår mot Europa måste företagen stå rustade

Henri Hämäläinen
vice vd på mjukvarobolaget Eficode.
Tullarna som USA inför – och sedan drar tillbaka – handlar inte bara om bilar, stål och mikrochips. De utlöser en dominoeffekt som påverkar hela den globala industrin – även mjukvaruindustrin och de hundratusentals europeiska företag som använder amerikansk mjukvara.
För även om tullarna initialt fokuserar på fysiska produkter, förbiser många att mjukvara och molnlösningar – vår digitala infrastruktur – i slutändan är djupt beroende av just dessa fysiska komponenter.
Hårdvarupriserna leder till ökade kostnader
Molntjänster drivs av gigantiska datacenter fyllda med hårdvara som servrar, lagringsenheter och nätverksutrustning, och när dessa blir dyrare på grund av tullar, slår det direkt mot hyperskalare – de tre stora amerikanska molnleverantörerna – vars marginaler redan är låga. Det innebär högre priser för kunderna – även de europeiska, även om deras data fysiskt befinner sig inom EU.
Dessutom är mjukvara inte bara mjukvara. Även de mest grundläggande tjänsterna kräver fysisk hårdvara för att fungera, och när den blir dyrare stiger de totala kostnaderna – och det skickar en prischock genom hela värdekedjan. Det gäller även mjukvarulicenser och AI-träning, som blir avsevärt dyrare i USA, där stigande hårdvarupriser redan lett till ökade kostnader.Tullarna kan visa sig vara en historisk möjlighet för europeiska molnleverantörer.
Och det innebär ökade kostnader för europeiska företag, för nämn bara ett enda europeiskt företag som inte använder amerikansk mjukvara?
En unik möjlighet för europeiska molntjänster
Tullarna kan visa sig vara en historisk möjlighet för europeiska molnleverantörer. Förtroende, lokal datasuveränitet och stabila priser kan bli deras nyckelfördelar, men för att lyckas krävs det att både politiska beslutsfattare och företag vågar lämna den USA-dominerade bekvämlighetszonen.
Samtidigt måste företag förstå att det tar tid och kostar pengar att byta mjukvaru- och molnleverantör.
Teknologiskt inlåsning är verklig. Ett äkta exempel är tyska Schleswig-Holstein, där man på delstatsnivå har inlett ett projekt för att fasa ut Microsoft som plattform och i stället välja öppen källkod och Linux. Något som förväntas kosta tiotals miljoner euro och ta upp till tio år att genomföra.
Därför kommer vi inte att se ett massivt skifte över en natt. Men de företag som redan nu börjar tänka i alternativ kommer att stå starkare på lång sikt.
Parallellt med tulldiskussionen pågår även kapplöpningen om AI-investeringar. Alla pratar om det, alla vill vara med – men få vet var de ska börja. De kommande åren kommer att erbjuda mindre kapital för investeringar – därför måste det användas klokt.
Många fastnar i proof-of-concept-stadiet utan långsiktig plan, och just nu dominerar även amerikanska företag AI-marknaden – som också kommer att påverkas av tullar och handelskrig.
Här krävs en europeisk AI-strategi som kombinerar affärsförståelse med teknisk kunskap. För en sak är säker: om man inte integrerar AI i sina processer nu, kommer man om tre år att tänka: Varför började vi inte tidigare?
Utforska europeiska initiativ
Omvärdera ert beroende av amerikansk mjukvara och moln. Inte nödvändigtvis för att byta direkt, men för att vara förberedda.
Utforska europeiska alternativ – även öppen källkod. De finns. Och de blir bättre.
Skapa en konkret AI-investeringsstrategi. Inte bara experiment, utan en verklig plan som matchar era affärsmål.
Ta höjd för geopolitiska risker i era IT-budgetar. Hårdvara och moln kommer inte att bli billigare i morgon.
Tullarna må vara amerikanska, men konsekvenserna är globala. Och de företag som förstår det nu kommer att vara de som leder vägen i framtiden.











