”När staten sänker kompetenskraven sjunker kvaliteten”

Kraven sänks i staten. Det händer bit för bit, myndighet för myndighet. Yrkesroller görs om och akademiska kvalifikationer blir ett plus i stället för ett krav. Långsamt försvagas något som borde vara självklart; att statens myndighetsuppdrag ska utföras av professioner och med rätt utbildning och förutsättningar.

Krav på akademisk examen försvinner

Våra medlemmar rapporterar allt för ofta att de inte får använda sin fulla kompetens på jobbet. Att det blir ett starkare fokus på produktion, inte på att förbättra och utveckla. Om staten ska leverera bättre service till medborgarna måste fokus vara på att höja kvaliteten. Staten skulle behöva styras mer utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Arbetsförmedling är ofta snabb på att ge dispens från sitt eget högskolekrav för arbetsförmedlare utan att först ha provat om det går att rekrytera akademiker. Försäkringskassan går från försäkringsutredare med högskoleexamen till handläggare där gymnasieutbildning räcker. Kriminalvården har tagit bort kravet på akademisk examen för chefsrollerna i frivården. I Kriminalvården är det inte bara akademisk utbildning som försvinner, de som jobbar på landets anstalter behöver inte ens ha fullgjort gymnasiet.

När staten sänker kompetenskraven sjunker kvaliteten. Myndigheter motiverar förändringarna med effektivitet, men resultatet blir det motsatta. När kvalificerade bedömningar och beslutsfattande ska göras av personal utan relevant utbildning ökar risken för fel, misstag och godtycke. Det handlar inte om pappersvändning, utan om beslut som påverkar människors och hela samhällets ekonomi.

Allvarliga brister på Försäkringskassan

Statens institutionsstyrelse (SiS) visar att man kan gå motsatt väg. Där har kravprofilerna tydliggjorts och kunskapskraven på befattningar från chef till gruppledare och operativ ledare höjts. Genom dialog mellan fack och arbetsgivare har vi höjt kraven och nu finns tydliga arbetsbeskrivningar där det krävs akademisk utbildning.

Försäkringskassans egen internrevision konstaterade redan 2024 allvarliga brister i hanteringen av sjukpenninggrundande inkomst. Det sker nu felaktiga utbetalningar på grund av brist på kompetens, i kombination med höga produktionskrav. Våra medlemmar rapporterar att de inte får tillräckliga förutsättningar att göra utredningar av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), vilket i praktiken betyder att det är oklart hur mycket skattemedel som betalas ut felaktigt. Det blir tydligt när myndigheterna styr mot kvantitet snarare än kvalitet.

Att vara statlig tjänsteman har alltid handlat om mer än att följa rutiner. 

Den statliga verksamheten bygger på tillit och statstjänstemannarollen ska vara självständig. Medborgarna måste kunna lita på att staten fattar beslut på rätt grunder, gör korrekta bedömningar och ger service som håller. När staten själv börjar behandla kvalificerad kompetens som något överflödigt, då urholkas också tilliten till hela statsapparaten.

Statstjänstemän ska inte bara följa rutiner

Att vara statlig tjänsteman har alltid handlat om mer än att följa rutiner. Det handlar om att förstå lagstiftningens syfte, väga samman juridik, etik och mänskliga konsekvenser. Att stå för professionella, självständiga bedömningar. Då krävs rätt förutsättningar och inte minst utbildning.

Samtidigt som kunskapskraven sänks ser vi att mänskliga möten ska mätas i minuter, i stället för att ha tilltro till att den som är utbildad att se människors behov. Vi behöver göra statens möte med människor mer individuellt behovsstyrd.

Om utvecklingen fortsätter riskerar vi en statsförvaltning som blir mer kortsiktig, ojämlik och osäker både för medborgarna och för dem som arbetar i den. Vi vill se motsatsen: höjda kompetenskrav, tydliga karriärvägar och satsningar på utbildning. I grunden blir det en fråga om invånarnas tillit till myndigheterna.