Prenumerera
Annons
Debatt

Landsbygdsministern blundar för kornas metanutsläpp

Det är allvarligt att jordbruksministern ignorerar Sveriges främsta källa till metangasutsläpp, skriver Sandra Lamborn, Greenpeace.
Det är allvarligt att jordbruksministern ignorerar Sveriges främsta källa till metangasutsläpp, skriver Sandra Lamborn, Greenpeace.Foto: Johan Nilsson/TT/Pressbild Greenpeace
28 november 2024 kl. 04:00

S

Talesperson för jordbruk- och livsmedelsfrågor, Greenpeace

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

157 länder, inklusive Sverige, har lovat att minska sina metanutsläpp med minst 30 procent till 2030. Med bara fem år kvar till deadline saknar Sverige en konkret plan för hur detta ska uppnås. I nuvarande takt kommer vi endast minska utsläppen med 12 procent till 2030, enligt Naturvårdsverket. Det är långt ifrån tillräckligt, och för att lyckas behöver samtliga utsläppskällor adresseras.

Kor en betydande källa till metanutsläpp

I Sverige är det jordbruket, och framför allt kor, som står för den största delen av metanutsläppen. Trots detta vägrar landsbygdsminister Peter Kullgren att erkänna problemet.

”Ingen kommer övertyga mig om att kossor som funnits i tusen år är grundproblemet till de klimatproblem som vi ser”, sa han i en intervju om metanutsläpp under COP 29. Det är allvarligt att landsbygdsministern ignorerar Sveriges främsta källa till metangasutsläpp. Hans kommande beslut om beteskravets framtid riskerar dessutom att förvärra situationen, då instängda kor släpper ut mer metan än kor på bete.

Regeringen måste ta ansvar och presentera en realistisk plan för hur Sverige ska nå sina utsläppsmål för metan inom fem år 

Kor är viktiga för vår livsmedelsproduktion och kan bidra till biologisk mångfald och jordkvalitet om de hålls på rätt sätt. Men felaktig djurhållning gör dem till ”metanfabriker”, vars avföring även bidrar till övergödning.

Vi måste ta itu med de största utsläppskällorna

För att nå våra klimatmål måste vi våga ta itu med de största utsläppskällorna. Det innebär såklart att minska metanutsläppen från fossilsektorn och industrin, men från jordbruket där åtgärderna även kan leda till ökad hållbarhet. Att se till att idisslare inom jordbruket kan beta utomhus större delen av året är ett exempel på detta. Ett hållbart jordbruk kräver sannolikt också en utfasning av stora gårdar där kor inte kan gå på bete. Små och medelstora gårdar, som bidrar med miljönytta, måste istället få tillräckligt stöd för att kunna fortsätta sin verksamhet.

Det finns en rad exempel på konkreta åtgärder som Kullgren kan vidta för att minska metanutsläppen från jordbruket och samtidigt skapa ökad hållbarhet:

  • Behåll beteskravet och ge extra ersättning till lantbrukare för varje extra månad de håller sina kor på bete utöver minimum.
  • Förstärk och bygg ut lantbrukares ersättning för miljönytta.
  • Premiera små och medelstora gårdar så att dessa inte behöver lägga ner eller slås ihop till industrigårdar.
  • Inför nationella riktlinjer vid all offentlig upphandling av måltider som följer de nordiska och svenska näringsrekommendationerna för klimat och hälsa.

Regeringen måste ta ansvar och presentera en realistisk plan för hur Sverige ska nå sina utsläppsmål för metan inom fem år. Att en sådan plan innefattar jordbruket är avgörande för att nå målet och kan även bidra till att skapa ett jordbruk som är hållbart för planeten, matsäkerheten och lantbrukarna.

Artikeln är skriven av

S

Sandra Lamborn

Talesperson för jordbruk- och livsmedelsfrågor, Greenpeace

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026