Hela listan: Här är Sveriges nya kulturkanon

Två expertgrupper har tagit fram en lista på 100 verk med minst 50 år på nacken som ska bidra till vad ordförande Lars Trägårdh kallar ”ett gemensamt vi”.
Sedan Tidöavtalet slöts hösten 2022 har turerna kring utredningen varit många. Nationella minoriteter har varit kritiska till bristande dialog och ledamoten Marlen Eskander hoppade av då hon ansåg att kommittén frångått regeringens direktiv.
Kommittén
- Lars Trägårdh, historiker (ordförande)
- Gunilla Kindstrand, journalist
- PJ Anders Linder, chefredaktör för Axess
- Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet
Expertgruppen för konstarterna
- Karin Helander
- Björn Linnell
- Mattias Lundberg
- Svante Nordin
- Torsten Pettersson
- Karin Sidén
Expertgruppen för samhälle
- Inga-Britt Ahlenius
- Hans-Gunnar Axberger
- Katarina Barrling
- Henrik Berggren
- Bengt Kristensson Uggla
- Daniel Waldenström
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) kallar den debatt som föregått presentationen för ”rätt knäpp”.
– Vår ingång har hela tiden varit att en svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering, säger hon på en pressträff i Uppsala.
Innehållet kan komma att ändras framöver. Kommittén föreslår att listan ska ses över vart tionde år och att regeringen startar en stiftelse som ska förvalta och tillgängliggöra innehållet.
Det ingår i kulturkanon
Historikern Lars Trägårdh har varit ordförande för den kommitté som har tagit fram kulturkanon.
Medborgare har fått tycka till om vad som ska ingå. Totalt 9 539 förslag har skickats in.
Lars Trägårdh har fått utse vilka som ska ingå i två expertgrupper – en grupp för konstarterna och en för samhälle.
Totalt 100 verk och företeelser ska vara med i kulturkanon, jämnt fördelat i tio kategorier.
Dikterna i listan räknas som en ”miniantologi”, ett verk, enligt kommittén.
Verken måste vara minst 50 år gamla för att få vara med.














