Gör som övriga Europa och investera i den sociala ekonomin

En tisdagkväll i valfri svensk kommun. På dagordningen: lägga ner en kulturverksamhet, dra in en busslinje, ”se över” en förskola och ett äldreboende. Kanske stänger byns sista matbutik. Sedan går alla hem till sitt.

Samtidigt, i kommunen intill, pågår något annat. En ekonomisk förening tar över butiken, biblioteket och taxirörelsen. Ett kooperativ driver hemtjänst. Ett socialt företag erbjuder jobb åt människor som stått utanför arbetsmarknaden i åratal, hoppet gryr. Bygden börjar producera egen el i ett lokalt nät som fungerar även när det stora nationella elnätet ligger nere.

Det här är den sociala ekonomin.

Behöver fördubblas till 2035

Om Sverige menar allvar med att hantera arbetslöshet, segregation, klimatomställning och krisberedskap behöver vi fördubbla den till år 2035.

I EU:s definition av social ekonomi ingår kooperativa och ömsesidiga företag, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag. De sätter sociala och miljömässiga mål i centrum, återinvesterar sitt överskott i verksamheten och styrs demokratiskt och/eller med tydliga värderingar som grund.

EU har förstått detta. I Social Economy Action Plan uppmanas alla medlemsländer att ta fram egna nationella strategier med tydliga mål

På EU-nivå handlar det om miljontals organisationer och över tio procent av BNP. I Sverige står den sociala ekonomin för omkring 4,5 procent av alla jobb – trots brist på strategi och ordentlig statistik.

Den sociala ekonomin finns i boende, omsorg, kultur, fritid och företag som skapar jobb där den vanliga marknaden för länge sedan har packat ihop.

Skapar jobb och inkludering 

Arbetsintegrerande sociala företag ger personer långt från arbetslivet en realistisk väg till egen försörjning. Ideella organisationer och ekonomiska föreningar skapar kvalificerade jobb inom vård, omsorg, utbildning och kultur.

För unga utan fullständig skolgång, nyanlända eller långtidssjukskrivna kan en anställning i den sociala ekonomin vara det första hållbara steget in i samhällsgemenskapen.

Men det handlar inte bara om socialpolitik, och det handlar absolut inte om välgörenhet. Det är konkret kompetensförsörjning och konkurrenskraftig näringslivspolitik.

Lokal utveckling och motståndskraft 

Kommuner, regioner och företag får medarbetare som har vuxit ur miljöer där ansvar, utveckling och delaktighet är vardag. Landsbygden får nytt liv genom kooperativa initiativ. Bostadsfrågan hanteras genom bygg- och bogemenskaper där boende själva äger och styr.

Den sociala ekonomin är också mer motståndskraftig i kriser. Kooperativa och ömsesidiga företag klarar finanskriser bättre än många börsbolag. Medlemsägda banker och kreditföreningar fortsätter att finansiera lokala företag och hushåll när andra drar åt svångremmen.

I ett Sverige som satsar miljarder på civil beredskap är den sociala ekonomin därför en avgörande strategisk tillgång

När incitamenten inte styrs av nästa kvartalsrapport blir det rationellt att värna både sysselsättning och lokalsamhälle. I ett Sverige som satsar miljarder på civil beredskap är den sociala ekonomin därför en avgörande strategisk tillgång.

Sverige halkar efter 

EU har förstått detta. I Social Economy Action Plan uppmanas alla medlemsländer att ta fram egna nationella strategier med tydliga mål. De flesta länder har redan gjort det.

Sverige står inte bara utan strategi, utan signalerar dessutom att området är oviktigt. När regeringen tar bort den förordning som sedan början av 1990-talet har säkrat rådgivning och stöd till människor i hela landet som vill använda entreprenörskap och innovation för att stärka den sociala ekonomin, går Sverige i motsatt riktning mot resten av Europa.

Ta fram en handlingsplan 

Att sätta målet att fördubbla den sociala ekonomins omfattning till 2035 skulle ge riktning och tyngd. Men för att det ska bli mer än retorik krävs politiska beslut.

Tre saker behöver regeringen göra nu:

1. Ta fram en svensk handlingsplan för den sociala ekonomin. Den ska ligga i linje med EU:s och ha tydliga mål för tillväxt, sysselsättning, innovation och beredskap.
2. Satsa på statistik, finansiering och rådgivning. Statliga instrument och garantier måste anpassas så att sociala företag, kooperativ och idéburna verksamheter kan starta, växa och ta över livskraftiga verksamheter.
3. Ta fram riktlinjer för en offentlig upphandling som inte bara jagar lägsta pris, utan väger in sociala och miljömässiga hänsyn, demokratiskt ägande och lokal förankring.

Med sitt långsiktiga fokus och lokala förankring utgör den sociala ekonomin en stabil och balanserande kraft till kvartalshets och resursslöseri. Den kraften har vi inte råd att slösa bort.