FN kan inte räddas genom nostalgi

Petter Ölmunger
Ordförande Demokrati utan gränser
Den regelbaserade världsordningen krackelerar framför våra ögon. När stormakter ignorerar internationell rätt och FN lamslås av veton, räcker det inte med att försvara status quo. För att undvika en global katastrof måste vi våga ta steget från en ordning styrd av segermakterna från 1945 till en ordning styrd av världens medborgare.
Trump föraktar folkrätten
Världen befinner sig i en farlig utförsbacke. Enligt V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har vi under två decennier sett hur auktoritära stater vunnit mark och hur de principer som ska reglera staters umgänge systematiskt urholkas. Men hotet kommer numera inte bara från diktaturer. När även världens mäktigaste demokrati leds av en president som öppet föraktar folkrätten och hotar allierade med militärt våld för att tvinga fram sin vilja, då har vi nått en kritisk punkt.
Vi riskerar nu en snabb nedåtgående spiral mot ett laglöst internationellt samfund. En ”djungelns lag”, där stormakter hävdar sina intressen på de mindre och svagare ländernas bekostnad. Priset för detta kaos är oerhört: risken för ett tredje världskrig är inte längre en teoretisk abstraktion, och hotet om kärnvapenanvändning hänger återigen över mänskligheten. De miljontals människor som redan i dag är i desperat behov av internationellt stöd för dagligt bröd och säkerhet kommer att drabbas först, men ytterst hotas hela planetens framtid.
I detta läge är det lätt att misströsta om FN. Organisationen lider av enorma brister; den är ofta handlingsförlamad och ger diktaturer ett orimligt stort inflytande. Men vi får inte glömma vad FN faktiskt representerar. FN är ett enormt civilisatoriskt framsteg jämfört med den tid som rådde innan.
Överge inte FN
Att låta FN förfalla ytterligare vore extremt farligt. Att försöka bygga en helt ny parallell organisation vore ett enormt resursslöseri som världen inte har tid med. Vägen framåt är inte att överge FN, utan att demokratisera FN inifrån.
Det största problemet är att FN:s styrning fortfarande vilar på den legitimitet och det mandat som segermakterna fick efter andra världskriget. Men nu har över 80 år gått. Världen ser inte ut som den gjorde 1945. Legitimiteten för ett system där ett fåtal länder via veto-rätten kan hålla resten av världen som gisslan kan inte längre hävdas genom gamla meriter.
Vi kan inte längta oss tillbaka till en ”regelbaserad världsordning” som i praktiken inneburit att stormakter följt reglerna endast när det passat dem. Vi måste bygga något bättre: en demokratisk världsordning.
Ödesfrågor blockeras av stormaktspolitik
Vägen framåt går genom att göra FN till mer än bara en klubb för regeringar. Den internationella organisationen Demokrati utan gränser (Democracy Without Borders) föreslår inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UN Parliamentary Assembly, UNPA).
Den ska ses som ett nödvändigt komplement till den nuvarande ordningen där medlemsstaterna representeras ensidigt av diplomater. Genom att ge folkvalda parlamentariker – inklusive representanter för opposition och minoriteter – en plats i FN, skapas en direkt kanal för världens medborgare.
En parlamentarisk församling skulle kunna fylla flera funktioner. Dels skulle den bryta lamslagningen. Parlamentariker är inte bundna av samma strikta diplomatiska instruktioner som regeringsombud. Det gör att de kan lyfta blicken från kortsiktiga nationella särintressen och driva globala ödesfrågor som i dag blockeras av stormaktspolitik och formella veton.
Dels skulle den skapa ett förändringstryck. En parlamentarisk församling inom FN skulle utgöra den folkliga och politiska plattform som krävs för att på sikt genomföra djupare reformer, såsom en omstöpning av säkerhetsrådet och en modernisering av FN-stadgan.
Inrättandet av en sådan församling innebär ett första pragmatiskt steg mot ett folkvalt världsparlament – en vision som enligt en ny undersökning i 101 länder stöds av 40 procent av världens befolkning.
Sverige kan förnya FN i grunden
För att stärka FN:s demokratiska förankring behövs även andra initiativ, som en särskild rapportör för demokrati för att försvara och stärka demokratin i FN:s medlemsstater. Men framför allt behövs politiskt ledarskap.
Här har Sverige en unik möjlighet. Med vår uttalade ambition att vara en ledande röst för världens demokratier bör vi nu gå från ord till handling. Sverige bör ta initiativet till en koalition av stater som strategiskt driver på för att demokratisera det globala samarbetet och förnya FN i grunden. Genom att samla de länder som inser att demokratins överlevnad kräver mer än att bara försvara status quo, kan vi skapa en motkraft mot både auktoritär expansion och stormaktsegoism.












