Det är dags att återinföra tillräknelighetsrekvisitet

Sverige har en närmast unik rättsordning där alla över 15 år kan dömas till straffrättsligt ansvar, oavsett förmågan att förstå konsekvenserna av sina handlingar. Detta står i stark kontrast till de flesta andra demokratiska länder, inklusive våra nordiska grannar, som kräver tillräknelighet för utkrävande av straffrättsligt ansvar.

Varje år påbörjar drygt 10.000 personer en fängelseverkställighet i Sverige. Denna grupp speglar samhället i stort och kan även innefatta personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning. För många av dessa individer är fängelsemiljön synnerligen olämplig. Trots detta måste man avtjäna sitt straff i konventionella kriminalvårdsenheter som är mycket dåligt anpassade för deras behov. Ytterligare en konventionell påföljd är rättspsykiatrisk vård.

Bemöt på rätt sätt

Målet med rättspsykiatrisk vård är att förbättra patientens psykiska hälsa och att denne till exempel ska bli fri från ett eventuellt missbruk för att kunna ha ett fungerande liv och därigenom löpa mindre risk att återfalla i allvarliga brott.

I de konventionella kriminalvårdsenheterna far dessa personer illa och löper en stor risk att utsättas för kränkningar och utnyttjande av olika slag.

Men autism och intellektuell funktionsnedsättning är just funktionsnedsättningar som, liksom i samhället i övrigt, måste bemötas på rätt sätt. Annars riskerar dessa personer att bli kvar inom den rättspsykiatriska vården under lång tid. Man är beroende av en anpassad miljö samt personal med särskild kompetens och rätt bemötande, något som helt saknas i dagens rättsvårdande system.

I de konventionella kriminalvårdsenheterna far dessa personer illa och löper en stor risk att utsättas för kränkningar och utnyttjande av olika slag. Dessutom har de många gånger svårare att kommunicera och att hävda sina rättigheter, vilket gör dem extra utsatta.

Personerna blir enkla mål

En annan viktig aspekt är att personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning många gånger löper större risk att bli utnyttjade och vilseledda in i brottslig verksamhet. De kan bli så kallade enkla mål för grov ekonomisk brottslighet eller narkotikabrott. Trots detta tas ofta ingen hänsyn till deras funktionsnedsättning vid straffmätning eller val av påföljd.

Det är dags för Sverige att ta sitt ansvar och initiera en grundlig utredning av denna problematik. Vi måste undersöka möjligheten att återinföra tillräknelighetsrekvisitet och skapa specialiserade kriminalvårdsenheter som kan möta behoven hos denna utsatta grupp. Autism Sverige och FUB uppmanar därför regeringen att agera. Vårt rättssystem måste reformeras för att säkerställa ett rätt och adekvat stöd för personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan också om mänskliga rättigheter och samhällets ansvar att skydda sina mest sårbara medborgare.

Behovet av en särreglering för att skydda denna grupp bör därför övervägas och det är dags att:

• Återinföra tillräknelighetsrekvisitet.
• Skapa en ny påföljd i form av specialiserade kriminalvårdsenheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism.