Debatt

Den tryckta boken är inte lösningen på skolans utmaningar

I stället för att fastna i en kontraproduktiv dragkamp mellan tryckta böcker och digitala läromedel bör vi fokusera på att ge elever och lärare förutsättningar till en likvärdig undervisning. Det skriver Fredrik Bengtsson, NE (Nationalencyklopedin).

Placeholder image
”Alla elever bör ha möjlighet till en motiverande, individanpassad och jämlik undervisning”. Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 17 augusti 2021 publicerade regeringen Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap, med tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) som ansvarig utredare. Regeringen har i och med det satt ett efterlängtat fokus på alla barns rätt till läromedel.

Fokusera inte på format

Elevers tillgång till läromedel avgörs i dag i alltför hög grad av vilken kommun de bor i, vilken skola de går i och vilka ämnen de läser. Bristen på uppdaterade, objektiva och tillgängliga läromedel bidrar till att Sverige missar målet om en likvärdig skola.

Att utredningen och den efterföljande debatten i så stor grad fokuserar på den tryckta boken som lösningen på skolans utmaningar är oroväckande. Formatet på läromedlet är inte det viktiga, utan lärarens möjlighet att välja det som passar eleverna bäst utifrån ett inlärningsperspektiv.

Att utredningen och efterföljande debatt i så stor grad fokuserar på den tryckta boken som lösningen på skolans utmaningar är oroväckande.

Digitala läromedel möjliggör individanpassning och ökar tillgängligheten. Studier visar att det särskilt är möjligheterna till individanpassning som gör de digitala verktygen effektiva i undervisningen, inte minst för elever med särskilda behov.

Enligt Skolverket visar studier även att digitala böcker gör elever mer motiverade till läsning och att deras uppmärksamhet, ordinlärning och engagemang ökar jämfört med tryckta böcker. Att läsa på papper ökar däremot förståelsen för berättelsen.

Både digitalt och analogt behövs

För oss på NE är det självklart att skolan behöver både digitala och analoga läromedel och hjälpmedel. I stället för att fastna i en kontraproduktiv dragkamp bör vi fokusera på att ge elever och lärare förutsättningar till en likvärdig undervisning med kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser. Vi vill därför att följande förslag förverkligas:

  1. Säkra likvärdigheten genom centrala inköp. NE ser det som en självklarhet att lärare ska ha inflytande över inköpen av läromedel. Däremot utgör det ingen garant för likvärdighet. Ett sätt att garantera grundutbudet av läromedel i alla ämnen är att tillämpa en central styrning av inköpen, där rektorer och lärare ges stort inflytande i processen.
  2. Lyft lärarnas kompetens. Vi välkomnar förslagen om att stärka kunskapen om hur läromedel ska användas, både av lärare och lärarstudenter. Däremot saknar vi en bredare satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens – inte minst eftersom Skolverket konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen.
  3. Mät läromedlens räckvidd. Enligt utredningens nuvarande förslag ska elevers tillgång till läromedel mätas i utgifter kopplade till inköp. Det riskerar leda till att dyrare läromedel värderas högre än mer prisvärda, oberoende av innehåll. Rimligen bör elevernas tillgång på läromedel i stället mätas i hur många elever som nås. Statistikunderlaget som Läromedelsutredningen utgått ifrån är daterat och räckvidden hos digitala läromedel och dess snabba utvecklingstakt framgår inte.

Anpassa undervisningen

Kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser är avgörande för att väcka nyfikenhet och sprida kunskap, så att barn och unga står förberedda inför vuxenlivet. Alla elever och lärare bör ha möjlighet till en motiverande, individanpassad och jämlik undervisning.

NE:s förhoppning är att regeringen delar vår vision och tar den i beaktande i det fortsatta arbetet med Läromedelsutredningens förslag.

Nämnda personer

Gustav Fridolin

Tidigare språkrör (MP), tidigare utbildningsminister
Fil.kand i mellanösternkunskap (Stockholms uni. 2009), Yrkesexamen som folkhögskolelärare (Linköpings uni. 2010)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor