Krönika av 
Jojje Olsson

Den nya regeringen kan stärka relationen med Taiwan

Socialdemokraterna har visat en tydlig ovilja att stärka samarbetet med Asiens främsta demokrati. Med en ny regering tyder dock mycket på att relationen med Taiwan kan förbättras, skriver Jojje Olsson. 

Visserligen är det alltid enklare att bedriva en rakryggad utrikespolitik i opposition, skriver Jojje Olsson.
Visserligen är det alltid enklare att bedriva en rakryggad utrikespolitik i opposition, skriver Jojje Olsson.Foto: Fredrik Sandberg/TT/Privat/Montage
Jojje Olsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I april skrev elva riksdagsledamöter och EU-parlamentariker historia genom att som första svenska delegation besöka Taiwan.

Men till skillnad från många andra delegationer som på senare tid kommit hit för att visa stöd så var ingen representant för regeringspartiet med på resan. Inte heller fanns Socialdemokraternas tidigare regeringspartner Miljöpartiet eller samarbetspartnern Vänsterpartiet representerade.

I synnerhet Socialdemokraternas ovilja att stärka samarbetet med Taiwan blev ännu tydligare efter att delegationen återvänt hem. Senare samma månad hölls nämligen en omröstning i riksdagen om ett ”House of Sweden” i Taipei.

Som journalist baserad på Taipei kan jag själv vittna om en tydlig slagsida åt höger gällande politiker som närvarat vid seminarier eller på andra sätt visat intresse för den ökade kinesiska hotbilden mot Taiwan.

Ett sådant finns redan i Washington, där konferenslokaler och företag inryms tillsammans med den svenska representationen. Tanken var att en liknande lösning på Taiwan skulle bredda Sveriges närvaro inom områden som demokrati, kultur och utbildning. Samtliga närvarande riksdagsledamöter i alla partier röstade för förslaget – förutom Socialdemokraterna som utan någon särskild motivering röstade emot.

Ingen representant på plats

Trots röstsiffrorna 205-80 och ett tack från Taiwan utrikesministerium, så agerade aldrig regeringen på riksdagens beslut om ett House of Sweden. Tvärtom är Sverige det enda EU-land som minskat sin närvaro på Taiwan sedan utbrottet av Covid-19.

Efter att Bengt Carlsson hösten 2020 tillträtt som representant har Sverige haft vad som på diplomatspråk kallas för “roving representation” på Taiwan. Alltså en representant som inte är bosatt här, utan spenderar mer tid i Sverige än på kontoret i Taipei.

Carlsson uteblev från de regelbundna mötena mellan europeiska diplomater och taiwanesiska representanter från myndigheter och näringsliv. Andra EU-diplomater har berättat hur hans frånvaro blev “legendarisk” i stadens diplomatkretsar.

När bristerna med upplägget blev kända förklarade utrikesminister Ann Linde saken med Covid-19. “Jag tycker det är konstigt att det verkar som om Boriana Åberg inte har förstått att det varit en pandemi i två år”, sade Linde i en interpellationsdebatt i riksdagen just innan Åberg (M) ledde den svenska delegationen till Taiwan.

Linde framhöll vidare nödvändigheten av minskad närvaro vid ökad smittspridning. Detta trots att Taiwan när debatten ägde rum hade i genomsnitt långt under 100 nya fall av Covid-19 om dagen, jämfört med flera tusen i Sverige.

Trenden har istället varit den motsatta; europeiska diplomater har stannat i längre perioder för att undvika karantän vid inresa och nyligen slog Litauen upp ett helt nytt representationskontor i Taipei.

Inte heller har Sveriges representation i Kina påverkats på motsvarande vis, trots att karantän och restriktioner kring Covid-19 varit mycket tuffare där.

Utebliven demokratioffensiv

På grund av auktoritära staters framsteg lanserade Margot Wallström en så kallad demokratioffensiv i utrikesdeklarationen 2019, som skulle “ge stöd och näring överallt där demokratin kan växa”.

Konceptet har även omfamnats av Ann Linde, men förutsättningarna verkar annorlunda just för Kina. I december påminde den nya ambassadören Cui Aimin om att landet har investerat över 100 miljarder kronor och och skapat 27 000 jobb i Sverige. Och detta är lågt räknat, då Sveriges största privata arbetsgivare Volvo Cars på anställer 23 000 personer.

När Nationellt kunskapscentrum om Kina invigdes i april, underströk Ann Linde att Sverige ska “ta tillvara de möjligheter som Kinas framväxt innebär”. Partikollegan Kenneth Forslund, ordförande för riksdagens utrikesutskott, fyllde i att Sverige inte bör ge upp hoppet om att ekonomiskt utbyte leder till ökad demokrati i Kina.

Som journalist baserad på Taipei kan jag själv vittna om en tydlig slagsida åt höger gällande politiker som närvarat vid seminarier eller på andra sätt visat intresse för den ökade kinesiska hotbilden mot Taiwan.

Denna trend märks ända upp i toppen. Ulf Kristersson har bott i Kina, studerat språket och adopterat tre döttrar från landet. Han är också den av partiledarna som allra tydligast uttryckt oro för utvecklingen under president Xi Jinping.

”Sverige underlåter för närvarande att hävda sina intressen i Taiwan, främst på grund av oro för kinesiska repressalier”, menade Philip Anstrén i en rapport för tankesmedjan Frivärld 2020. Patrik Oksanen, senior fellow vid samma tankesmedja, sade tidigare i år att Sverige sannolikt inte vill försämra relationerna med Kina då det kan drabba svensk ekonomi.

Visserligen är det alltid enklare att bedriva en rakryggad utrikespolitik i opposition. Men ändå pekar mycket på att ett regeringsskifte kan stärka Sveriges relation med det land som ligger åtta globalt på det senaste demokratiindexet från The Economist Intelligence Unit; högst upp i hela Asien och före såväl Australien som Schweiz.

Fakta

Jojje Olsson är journalist och författare. Han är baserad i Taiwan.

Tidigare krönikor:

- Ukraina sätter relationen Kina-Ryssland på prov

- Svenska och europeiska forskare bidrar till att stärka Kinas militär

Nämnda personer

Margot Wallström

Tidigare utrikesminister (S), FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexualiserat våld
Nordanå gymnasium, Skellefteå kommun

Boriana Åberg

Riksdagsledamot (M)
Civilingenjör (Tekniska universitet i Plovdiv, 1990), socionom (Lunds uni., 2002)

Ann Linde

Särskild rådgivare i utrikesfrågor Foundation for European Progressive Studies
Fil. kand i statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi (Stockholms uni., 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00