Debatt: Utveckla biologisk mångfald i staden

I en stad där man planerar utifrån de blå-gröna strukturerna finns stor potential för ökad biologisk mångfald och varierande livsmiljöer. Här kan vi skapa ett sammanhängande nätverk av gröna stråk för både människor och djur, och med hjälp av grönytefaktorer och GIS-analyser bedöma vilka värden som finns på en viss plats i dag och vilka som behöver stärkas.

Där de sammanhängande stråken är svåra eller omöjliga att åstadkomma, visar ny forskning att även ”pocket parks” på bara något kvarters storlek eller rentav ännu mindre kan ha betydelse för många växter och djur, och betyder mycket för vårt välbefinnande – särskilt när vi uppmanas att hålla oss i närområdet.

Mycket går att "rewilda"

Mycket går också att ändra på inom ramen för den bebyggelse som redan finns. På många håll kan en hårt klippt gräsmatta utvecklas till ängsmark med blommande örter och gräs, med nya livsmiljöer och nya möjligheter att söka föda för fjärilar, bin och andra insekter.

Att lämna växtligheten vid vägkanten ger smala men långa stråk av grönska – till och med en parkeringsplats kan ”rewildas” genom att få beläggning där gräs och blommande örter tillåts sticka upp.

När det är dags att plantera växter, bör arter väljas som är typiska för landskapet, för att gynna inhemska arter och undvika invasiva arter. Även villaträdgårdar kan vara viktiga miljöer för sårbara pollinerare, med blommande örter, buskar och träd som kan erbjuda föda under hela säsongen.

Kolonilotter och trädgårdar skapar inte bara grönskande miljöer som vi människor mår bra av, de är också viktiga för att upprätthålla och gynna biologisk mångfald.

"Gagnar oss"

Någon kanske tycker att vi i dessa tider av svåra prioriteringar måste sätta oss själva i främsta rummet. Men ett levande ekosystem gagnar oss genom att det levererar ekosystemtjänster.

Renare luft, vattenrening, bullerdämpning och lagom luftfuktighet får vi på köpet när vi satsar på de gröna delarna av staden. Det mildrar också effekterna av ett förändrat klimat med mer av extrem hetta, våldsam nederbörd och långvarig torka, eftersom grönytor är bättre än asfalt på att föra undan skyfall och ge skugga och svalka.

Öppna, hållbara dagvattensystem med dammar i staden skyddar mot översvämningar, stödjer den biologiska mångfalden och bidrar med svalka och luftfuktighet som är särskilt viktig i tätbebyggda områden där värmen studsar mellan byggnaderna. Gröna tak minskar byggnaders kylbehov och förbättrar därmed ekonomin för de som bor där eller för den verksamhet som bedrivs under taket.

Alla kan bidra

Grönområden uppmuntrar också mer till fysisk rörlighet som vi så väl behöver i dessa stillasittande tider, än asfalten i en stad som till stora delar är skapad för bilen. Vår ekonomi gynnas och vår sårbarhet minskar när vi odlar mer av vår mat själva, i koloniträdgårdar, på innergårdar och balkonger.

En stor del av potentialen är kommunens: här beslutas om stadens parker, grönområden och gator. Men också fastighetsbolagen har stor möjlighet att bidra, liksom näringslivet med sina industrier, uppställningsytor och kontorslokaler. Var och en med en gräsplätt, en bostadsrättsförening med en innergård eller blomsterrabatt och den som har en balkong – alla kan bidra. Och när vi gynnar den grönare, skönare staden, då gynnar vi i slutändan oss själva.