Därför krävs tydligare kompetenskrav inom byggsektorn

I dag saknas en tydlig modell för att definiera och verifiera kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Kompetenskrav ersätts ofta av utbildningskrav, vilket skapar osäkerhet i upphandlingar och ökar risken för både arbetsmiljöproblem och kvalitetsbrister. Nyligen gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda hur dessa problem kan förebyggas. Det visar att frågan är akut och kräver ett gemensamt ansvarstagande.

Dyrt med byggfel och brister

Sverige har, i jämförelse med andra länder, en låg grad av systematisk kvalitetssäkring av kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Byggsektorns kostnader för fel, brister och skador uppgår till ungefär 111 miljarder kronor per år enligt Boverket. Ett mer enhetligt och verifierbart system för kompetenssäkring skulle minska dessa kostnader och samtidigt höja både säkerhet och kvalitet.

En central utmaning är att det saknas tydliga riktlinjer för vad en utbildning faktiskt ska leda till. I dag tolkar utbildningsarrangörer krav och lagtexter själva, vilket skapar stora skillnader i utbildningarnas omfattning och kvalitet.

Byggsektorns kostnader för fel, brister och skador uppgår till ungefär 111 miljarder kronor per år enligt Boverket. 

För att komma till rätta med dessa utmaningar har samhällsbyggnadssektorn tagit fram Kvalitetssäkrad kompetens – en modell som bygger på att validera faktisk kunskap utifrån fastställda krav, snarare än att enbart ställa formella utbildningskrav.

Var fjärde investerad krona går till spillo

Modellen kan liknas vid systemet för körkort. Det består av tre delar: en kravställande instans som tar fram kvalifikationsbeskrivningar, en utbildningsarrangör som erbjuder utbildningar baserade på kvalifikationerna och en examinationsarrangör som säkerställer att individerna uppnår de kompetenskrav som ingår i kvalifikationsbeskrivningarna.

För att modellen ska få genomslag i ett nästa led krävs gemensamt engagemang, där beställare, arbetsgivare och myndigheter samarbetar. Det handlar om att gå från otydliga utbildningskrav till skarpa kompetenskrav som säkerställer att rätt kunskap finns på plats i alla led av byggprocessen.

Detta skulle innebära flera fördelar. Dels för individen som kan känna sig trygg i sin kompetens. Dels för samhället i stort, eftersom våra brister leder till enorma ekonomiska förluster. I dag går var fjärde investerad krona till spillo. Även en liten förbättring av kvalitetssäkringen kan alltså leda till betydande besparingar. De resurser som förloras skulle i stället kunna investeras i nya projekt och kompetenshöjande åtgärder.

Premiera serösa aktörer

De säkerhetseffekter som systemet skulle kunna medföra är minst lika viktiga. Med en sådan här kompetensmodell kan branschen förebygga de fel och brister som kan orsaka både arbetsplatsolyckor och dödsfall. Dessutom kan den motverka upphandlingar av oseriösa aktörer, som i dag ökar både arbetsmiljörisker och risken för byggfel. För att systemet ska få önskad effekt krävs att implementeringen blir bred och att beställare av såväl byggentreprenader som utbildningar premierar seriösa aktörer.

Med Kvalitetssäkrad kompetens har sektorns aktörer tagit ett viktigt första steg mot att standardisera kompetenskrav. Men för att skapa verklig förändring krävs ett brett gemensamt ansvar för att stärka kompetenssäkringen och utveckla synen på kompetens. Nu handlar det därför om att ta nästa steg tillsammans genom rätt förutsättningar och konkreta åtgärder, som säkerställer att rätt kompetens finns på plats i hela sektorn.