Debatt

Dålig lagstiftning kan inte försvaras

Den föreslagna lagstiftningen om livsmedelskedjan rättar inte till obalanser, utan skapar nya. Lagstiftaren har kanske inte förstått den mer balanserade modell som EU-direktivet innehåller eller så handlar det om att ge fördelar åt vissa intressen. Det skriver advokaterna Malin Persson och Erik Söderlind i en slutreplik.

Vår uppmaning är att göra om förslaget och följa direktivets bestämmelser. Utsätt inte butiker och andra mindre köpare för regler som bara skapar bekymmer, skriver debattörerna.
Vår uppmaning är att göra om förslaget och följa direktivets bestämmelser. Utsätt inte butiker och andra mindre köpare för regler som bara skapar bekymmer, skriver debattörerna.Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Livsmedelsföretagen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) replikerar på vår artikel i Altinget den 16 mars. Enligt dem är den föreslagna lagstiftningen nödvändig för att skydda deras medlemmar mot handelns aktörer.

Deras resonemang är märkligt och bemöter inte kärnan i vår kritik.

Läs också

Rättar inte till obalansen

Det rättar inte till obalanser, utan skapar nya och helt omotiverade sådana.

Malin Persson och Erik Söderlind
Advokater

Den svenska lagstiftningen går betydligt längre än det EU-direktiv som är skälet till lagstiftningen. Till skillnad mot direktivet som bygger på tanken att stora köpare kan ha marknadsmakt mot mindre säljare och därför innehåller en reglering som skyddar just mindre säljare mot större köpare, så innebär förslaget till svensk lagstiftning en reglering som träffar alla köpare och oavsett hur stora eller små leverantörerna är.

Det kan liknas vid att i stället för att rensa ogräs med ett för ändamålet anpassat redskap, köra med ångvält över hela åkern – resultatet blir inget vidare. Det rättar inte till obalanser, utan skapar nya och helt omotiverade sådana.

Försvarar med näbbar och klor

Motivet till att den svenska lagen går mycket längre än EU-direktivet är svårt att förstå. Inte heller Livsmedelsföretagen eller LRF verkar anse att enskilda livsmedelsbutiker har någon besvärande ställning på marknaden. Ändå verkar de med näbbar och klor försvara en reglering som drabbar även små köpare. Något skäl varför regleringen ska omfatta dem anges däremot inte.

De aktörer som Livsmedelsföretagen och LRF vill ska vara reglerade är de tre stora svenska livsmedelskedjorna och deras centrala inköp. Givet att de är stora köpare med mycket hög omsättning så skulle de i det stora flertalet fall omfattas av reglerna även om EU-direktivet infördes i Sverige enligt sin lydelse.

Följ direktivets bestämmelser

Enligt vår uppfattning har lagstiftaren möjligen inte förstått den mer balanserade modell som EU-direktivet innehåller eller så handlar det om att ge fördelar åt vissa intressen. Skyddsregler kan självklart vara motiverade, men ska inte gå längre än nödvändigt.

Dålig lagstiftning kan aldrig försvaras. Vår uppmaning är att göra om förslaget och följa direktivets bestämmelser. Utsätt inte butiker och andra mindre köpare för regler som bara skapar bekymmer.

Läs tidigare inlägg i debatten

Replik: Direktivet har inte som syfte att skydda inköpare

Advokaterna Erik Söderlind och Malin Persson försöker förvilla kring vad det så kallade UTP-direktivet egentligen innebär. Vi pekar på tre problematiska punkter i deras argumentation, skriver Livsmedelsföretagen och LRF.

Debatt: Sverige missar målet i lagstiftning om livsmedelskedjan

Regeringens lagförslag kring maktförhållandena i livsmedelskedjan är ett olyckligt exempel på överimplementering av EU-rätten. Lagförslaget behöver göras om, skriver två advokater specialiserade inom EU-rätt och konkurrensrätt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00