Slutreplik: Tillsammans stärker vi svensk livsmedelsproduktion och beredskap

Ekologiska certifieringar, som KRAV, är viktiga mervärdeskoncept som möjliggör miljöåtgärder med extra kostnader, samtidigt som de driver metodutveckling. Det handlar om minskat beroende av insatsvaror och odlingsmetoder för ökad biologisk mångfald, vilket även höjer förädlingsvärdet på råvaran direkt på gård. Parallellt bidrar det konventionella lantbruket med den volym, effektivitet och teknikutveckling som krävs för en bred försörjning.

Kräver lönsamhet och politisk styrning 

I rapporten Grön uppväxling har vi valt att inte analysera inriktningarna separat. Vi konstaterar att hela sektorn behöver satsa för att Sverige ska kunna öka produktionen, stärka beredskapen och samtidigt minska miljö- och klimatpåverkan. I dag har Sverige ett handelsunderskott på livsmedel på 88 miljarder kronor, samtidigt som vår analys visar att en grön uppväxling kan skapa 19 000 nya jobb över hela landet.

Det krävs också en tydlig politisk styrning där försörjningsmålen skrivs in direkt i budgetpropositionen

En avgörande förutsättning för detta är lönsamhet. Utan ekonomiskt bärkraftiga företag stannar nödvändiga hållbarhetsinvesteringar av. En växande inhemsk produktion förutsätter att marknaden är beredd att betala för låg klimatpåverkan, god djurvälfärd och hög livsmedelssäkerhet. Marknadsefterfrågan är den starkaste drivkraften för tillväxt, men det räcker inte för att säkra vår nationella beredskap. 

Det krävs också en tydlig politisk styrning där försörjningsmålen skrivs in direkt i budgetpropositionen för att ge branschen den långsiktighet som behövs för investeringar.

Tillsammans för ökad produktion 

Vi delar bilden av ekologiskt jordbruk som en viktig del av helheten, men för att både ekologiska och konventionella lantbrukare ska våga satsa krävs politisk verkstad.

Vägen framåt ligger i samarbete, gemensamma satsningar och att konsumenterna väljer svensk mat med tydliga mervärden för klimat, miljö och beredskap.

Därför upprepar vi vårt krav till regeringen: nationella försörjningsmål måste skrivas in i budgeten. Det är så vi växlar upp den inhemska produktionen och långsiktigt stärker vår matberedskap – i vardag och i kris.