Bristande läsförståelse bland elever underminerar svensk beredskap

I en tid när det civila och militära försvaret rustas upp får vi inte förbise en av samhällets mest avgörande försvarslinjer: skolan. Att en fjärdedel av eleverna i den svenska skolan inte når grundläggande läsförmåga är inte bara ett individuellt misslyckande – det är en systemrisk.

Ett samhälle där stora grupper saknar förmåga att förstå, värdera och lita på information får svårare att mobilisera gemensamt ansvar när det verkligen gäller. En allvarlig fråga för vår samhällssäkerhet.

En självklar del av säkerhetspolitiken 

Enligt den senaste Pisa-undersökningen når nästan var fjärde niondeklassare inte upp till basnivån i läsförståelse. Det innebär att hundratusentals unga saknar förmåga att fullt ut förstå, värdera och kritiskt granska information. Detta i en tid då desinformation, propaganda och psykologisk krigföring är vardag. Läsförmåga har därmed blivit en nyckelfråga för Sveriges säkerhetspolitiska motståndskraft och för den försvarsvilja som hela totalförsvaret ytterst vilar på.

Bilden är allvarlig, men det finns ljuspunkter. I de mest utsatta skolorna pågår ett viktigt arbete för att vända utvecklingen. Berättarministeriet arbetar sedan 15 år över hela landet i de skolor som har störst behov av stöd.

Läsförmåga har därmed blivit en nyckelfråga för Sveriges säkerhetspolitiska motståndskraft och för den försvarsvilja som hela totalförsvaret ytterst vilar på

Vi bidrar med kreativa lärmiljöer, undervisningsnära material och stöd till lärare. Vår filosofi är humanistisk: lärande måste ske på människans villkor. Men vårt arbete räcker inte. Trots att riktade insatser har införts för att öka läsförmågan, når resurserna ofta inte ända fram till klassrummet.

För att stärka elevernas framtidsmöjligheter och samhällets motståndskraft i kris, krävs två förändringar:

Riktade satsningar måste nå hela vägen in i klassrummets undervisning

Skolverkets översikt över grundskolans ekonomi visar att de riktade bidragen är många och administrativt tunga. Mindre kommuner saknar ofta kapacitet att hantera alla krav som följer med reformer som tioårig grundskola eller bemannade skolbibliotek.

Det nya professionsprogrammet för lärare är ett viktigt steg, men även detta riskerar att stanna vid en ambition om det inte genomförs så att alla landets lärare faktiskt får ta del av det. Lärarna är en av Sveriges största beredskapsstyrkor och deras förutsättningar måste stärkas för att insatserna ska nå hela vägen fram till klassrummet.

Civilsamhällets innovativa beredskap måste tas till vara långsiktigt

Utredningar och lagförslag pekar på en vilja att inkludera civilsamhället, men det saknas strukturer för att göra detta hållbart. Organisationer som Berättarministeriet måste ges stabila förutsättningar att bidra. Kraften i civilsamhället är stor, och i många fall avgörande för att insatser ska nå dit där behoven är som störst.

För att Sverige på allvar ska stärka sin beredskap och bygga ett stabilt samhälle som klarar stora påfrestningar behöver mer fokus riktas mot klassrummet. Det är där den demokratiska motståndskraften börjar.

Resiliens börjar i klassrummet

Därför måste arbetet med att stärka läsförmågan ses för vad det är: ett långsiktigt samhällsuppdrag som kräver att stat, kommuner, civilsamhälle och akademi arbetar tillsammans. När barn får utveckla sitt språk stärks både individens frihet och samhällets resiliens.

För att Sverige ska vara ett motståndskraftigt och sammanhållet land i en tid av osäkerhet måste vi investera där grunden läggs – i klassrummet, hos lärarna och i barnens språkliga utveckling.

Där formas inte bara kunskap och demokrati, utan också försvarsvilja. Det är vår mest långsiktiga satsning och vår viktigaste försvarslinje.