Krönika av 
Agnes Arpi

Omöjligt att få ersättning för förlossningsskador

Att försöka få ersättning för förlossningsskador från Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag Löf kan för många kvinnor vara en smått surrealistisk upplevelse. Undermålig eftervård kan kallas praxis och metoder som orsakar skador glöms ofta bort när journalen ska skrivas. 

Yttre press, det vill säga när personal trycker på kvinnans mage för att pressa ut barnet ovanifrån, anses tillhöra det förgångna. Men så är det inte i praktiken.
Yttre press, det vill säga när personal trycker på kvinnans mage för att pressa ut barnet ovanifrån, anses tillhöra det förgångna. Men så är det inte i praktiken. Foto: Christine Olsson/TT
Agnes Arpi
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Löf – en patientförsäkring för alla. Så heter det, försäkringsbolaget vars kunder är patienter inom regionfinansierad vård. Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag skrivs det ut, och där kan man få ersättning om man drabbas av skada i samband med vård, eller av skada på grund av försenad eller felaktig diagnos.

Men vad trodde du? Du har faktiskt fött barn. Allt ser fint ut! Du kanske är deprimerad?

Ett av problemen med Löf är att patienter inte känner till att försäkringen finns, och därför inte ansöker. Ett annat problem är att Löf inte alls är till för alla. Vissa delar av vården fungerar nämligen på ett sådant sätt att de vårdskadade patienterna förhindras att få någon ersättning.

En aldrig sinande källa av surrealism

När en kvinna ska föda barn och är orolig för förlossningsskador är det vanligt att hon av vården får höra: Nej men oroa dig inte för stora bristningar, det är så ovanligt, det händer inte dig.

När en kvinna har fått förlossningsskador är det vanligt att hon sedan får höra: Men vad trodde du? Du har faktiskt fött barn. Allt ser fint ut! Du kanske är deprimerad?

Om förlossningsvårdens och eftervårdens brister har det skrivits spaltmeter de senaste åren, även av mig. Men det är också en aldrig sinande källa av surrealism. Som att det saknas evidensbaserad kunskap om nästan alla förlossningsskador, som att kvinnor med avslitna muskler och kiss- och bajsläckage får höra att de inbillar sig, som att man fortfarande inte riktigt har kläm på hur kvinnans anatomi egentligen ser ut.

Namninsamling har startats

Men så är det, och kvinnor är oändligt trötta på det. Och nu har två av dem startat en namninsamling för att lyfta de förlossningsskadades omöjliga läge gentemot försäkringsbolaget Löf. De har många poänger.

Säg att en kvinna anmäler en förlossningsskada till Löf. Den lagades inte korrekt på förlossningen. Hon har i flera år haft smärtor, det känns konstigt i underlivet, det är svårt att hålla tätt och samlivet funkar inte.

Fem gynekologer misslyckades att diagnostisera rätt, eftersom man kan för lite om skador och håller på för mycket med psykstämplar, innan hon träffade en gynekolog som lyckades. Men någon ersättning får hon inte. Lite bristningar får alla, det är oundvikligt, resonerar man. Förlossningspersonalen som inte lagade korrekt följde dessutom ”vedertagen praxis”.

Det spelar ingen roll att vedertagen praxis är erkänt usel.

Patienten hörs inte

Hennes läkare, en av få bäckenbottenspecialister i Sverige, skriver ett intyg. Men han är jävig, säger handläggaren. En ”extern medicinsk rådgivare”, specialiserad på något helt annat, ska bedöma skadan. Hon är neutral, säger handläggaren.

Förresten har det gått för lång tid. All den tid som diagnosen försenades leder till att man inte får ersättning för försenad diagnos.

Och så är det frågan om journalerna. Det är ju de som ligger till grund för hela bedömningen. Patienten själv hörs inte, och kan inte heller begära att få höras hos Löf. Låt mig ta ett riktigt skräckexempel.

Yttre press underrapporteras

Yttre press, det vill säga när personal trycker på kvinnans mage för att pressa ut barnet ovanifrån, anses tillhöra det förgångna. Det omtalas som något mycket ovanligt som framför allt äldre personal håller fast vid.

På sajten Bäckenbottenutbildning, ett utbildningsprogram för förlossningspersonal, kan man läsa: ”Yttre press ingår i forcerad krystteknik och bör inte användas på grund av risk för stora bristningar och att kvinnans upplevelse påverkas negativt.”

Det är känt att användandet av yttre press har underrapporterats. Att det fortfarande förekommer vet vi från de senaste årens omfattande vittnesmål om förlossningsvårdens brister. Därtill inte bara när barnet är i fara, utan också på oklara indikationer som ”du föder för långsamt”. Att det förekommer betyder inte att det dokumenteras – tvärtom tycks yttre press vara en sådan sak som ofta glöms bort när patientjournalen ska skrivas.

Allt blir den nyförlöstas ansvar

Det som inte finns nedtecknat har inte hänt. Det som i praktiken begärs av kvinnorna är alltså att de, förutom att ombesörja att de blir lagade korrekt direkt, nyförlösta ska kräva att få gå igenom journalen i detalj, för att kunna peka ut vad som saknas och vad som är felaktigt innan det är dags att gå hem och det därmed blir för sent. Så skyddar de sitt skyddsnät. Så förhindrar de normalisering av sina skador.

En patientförsäkring för alla var det. Du är i trygga händer. Det är vedertagen praxis.

Läs också


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget