Försäkringskassan: Eliasson (L) ger en felaktig bild

REPLIK. Bengt Eliasson (L) målar upp en felaktig bild av en godtycklig handläggning, något som inte stämmer. Det är lagen, och inget annat, som reglerar rätten till ersättning, skriver Andreas Larsson från Försäkringskassan.

Andreas Larsson
Verksamhetsområdeschef, Försäkringskassan

 

I Altinget den 17 oktober skriver Bengt Eliasson (L) om LSS och personlig assistans.

I texten riktar Eliasson in sig på Försäkringskassan och tycks mena att samtliga de problem som lyfts i debatten kring LSS och assistansen beror på Försäkringskassan – och på ett fem år gammalt regleringsbrev.

Lagen reglerar

Rätten till statlig assistansersättning – vilket är en av tio insatser inom ramen för LSS – regleras i lagstiftningen. Försäkringskassan utreder och prövar varje enskild ansökan om personlig assistans individuellt utifrån rådande lagstiftning. Något som gäller för alla de förmåner och ersättningar som Försäkringskassan administrerar.

Det är lagen, och inget annat, som reglerar rätten till ersättning.

Följer domar

I de fall där lagen är otydlig behöver vi ibland vägledning från landets domstolar. När landets högsta förvaltningsdomstol, HFD, tar ställning till hur de anser att en viss lag ska tolkas bildar det praxis och Försäkringskassan följer självklart dessa vägledande domar mycket noggrant.

Begränsande effekt

Under de senaste åren har det kommit ett antal principiellt viktiga domar gällande hur rätten till assistans skulle bedömas – något som naturligtvis påverkat hur Försäkringskassan bedömer rätten till statlig assistansersättning.

Dessa domar har haft en begränsande effekt och är den största anledningen till att färre som ansöker om assistansersättning får den beviljad. En annan viktig anledning är att så många som en tredjedel av alla ansökningar kommer från personer som inte tillhör någon av de så kallade personkretsarna vilket krävs för att ha rätt till ersättning.

Efterlyst helhetsperspektiv

Att likt Eliasson måla upp det som att ”Försäkringskassans redan stränga bedömningar av rätten till assistansersättning blivit än hårdare” ger en felaktig bild av en godtycklig handläggning som styrs av ekonomiska mål levererade i ett regleringsbrev. Något som inte stämmer överhuvudtaget.

Snarare är det så, att om effekterna av att Försäkringskassan följer lagstiftning och rättspraxis inte motsvarar de intentioner som lagstiftaren hade när denne utformade lagen – ja, då är det inte myndigheten det är fel på, utan snarare lagen som inte är ändamålsenlig.

Något som för övrigt Försäkringskassan uppmärksammat regeringen på, senast i april år 2019 i vårt remissvar gällande den senaste lagändringen. Där efterlyste vi ett helhetsperspektiv i översynen av lagen.

Forrige artikel Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet Næste artikel Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga
  • Rapportera

    Nils Svensson

    Andreas Larsson talar inte sanning

    Andreas Larsson talar inte sanning. Vilket i sig är symptomatisk för en myndighet som citat "Beter sig som gamla Sovjet" (Aftonbladet ledare).

    Såväl ISF (inspektionen för socialförsäkringen) som oberoende forskning hos svenska universitet visar tydligt vilket samband det finns mellan regleringsbrev, styrning (bland annat 9-dagarsmålet i sjukpenningen) och andelen avslag som Försäkringskassan ger. Vidare påstår Andreas att Försäkringskassan följer vägledande domar. Det stämmer inte heller. Det stämmer endast i de fallen då Försäkringskassan vunnit mål. Försäkringskassan har under sommaren förlorat flera mål där Kammarrätten underkänt deras användning av den sk. DFA-kedjan och angett att det är ett arbetsverktyg och INTE ett lagligt krav som den som söker ersättning MÅSTE uppfylla. DFA-kedjan är alltså inte tvingande utan att arbetsredskap. Således kan människor som inte uppfyller DFA-kedjan ändå ha rätt till ersättning vilket också blev utfallet i kammarrätten. Försäkringskassan har trots att det gått flera månader sedan domarna föll in ändrat i sina vägledningar till handläggarna. Trots alltså domar som på ett avgörande område underkänner Försäkringskassans tillämpning av "lagen".

    Det är väldigt tydligt att Försäkringskassan och dess ledning försöker gömma sig bakom fina ord och bakom vad de själva anser är lagen. Sanningen är att de använder statistik och rättsliga avgöranden lite hur de vill. Som ett exempel kan nämnas att de ofta framhäver att de minsann vinner många avslag i domstolarna. Låt oss tänka till lite. Försäkringskassan har alltså gjort ett avslag och dragit undan försörjningen för en sjuk människa. Nu väntar en domstolsprocess som INTE ger rätt rättshjälp. Man ska alltså föra en process i domstolen, utan inkomst, utan rättshjälp. I det läget ställer man sig genast frågan, hur stor är sannolikheten för att man vinner mot Försäkringskassan vars jurister påstår något? Hur ska man som sjuk individ utan rättskunskap motbevisa detta? Det är naturligtvis bara trasigt att använda statistik på det sättet som myndigheten gör.

    Men som Aftonbladets ledare skrev, det liknar gamla Sovjet. Och det är inget långt ifrån det. Systemet är uppbyggt för att medborgaren i alla lägen är förloraren. När dessutom chefer gång på gång offentligt från myndigheten uttalar saker som för alla oss som ser på saken objektivt ter sig helt verklighetsfrånända ja då vet man att den kritik som finns från alla oberoende, den stämmer.

    Det behövs verkligen en utredning om Försäkringskassans roll. De har spelat ut sin roll som en ansvarsfull myndighet i medborgarnas tjänst. Det är en byråkratisk koloss som gör ALLT för att medborgare inte ska få den ersättningen som de har rätt till. Oavsett om det finns täckning för det i lagen eller ej.

IVO:s granskning av regionerna:

IVO:s granskning av regionerna: "Inte acceptabelt"

GRANSKNING. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har granskat regioners vård av äldre på särskilda boenden under pandemin och upptäckt allvarliga brister. Ingen av de granskade regionerna har nått kraven om individuell och behovsanpassad vård.