L: Regeringen måste snabbt följa upp Försäkringskassans arbete

För att de övergripande nationella målen för funktionshinderpolitiken ska kunna uppnås har riksdagen bestämt att det finns fyra specifika mål för funktionshinderspolitiken:

• Individuella stöd och lösningar för individens självständighet
• Principen om universell utformning
• Befintliga brister i tillgängligheten
• Att förebygga och motverka diskriminering

Det är ett kraftfullt verktyg för att återupprätta den personliga assistansen och LSS – om det används.

Långt ifrån bäst

Men fungerar det i verkligheten? Hur står det till med delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning? Uppfyller vi kraven som riksdagen ställt upp och bidrar det individuella stödet till att säkerställa att även de med de allra största behoven är med i samhället på så lika villkor som möjligt?

Effekten av Försäkringskassans hårda hållning är att bland annat allt fler, mot sin vilja, i stället hänvisas till ett liv på gruppbostad. Det rimmar dåligt med mål och uppdrag som handlar om jämlikhet och delaktighet.

Bengt Eliasson (L)
Talesperson i funktionsrättsfrågor

Vi tror att Sverige ligger längst fram och i topp när det gäller full delaktighet, tillgänglighet, likhet i levnadsvillkor och individuell frihet för alla. Men tyvärr är det inte så, vi är bra men långt ifrån bäst.

Säkerställa delaktighet

Vi har LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade och dess tio insatser, där den personliga assistansen är en. En unik lag på många sätt. Det som främst skiljer den från motsvarande lagstiftning i andra länder är just målet och syftet.

I Sverige handlar LSS inte om att erbjuda en professionell och individanpassad vård och omsorg. Den ska tvärtom vara ett verktyg för att säkerställa full delaktighet i samhället även för de som har stora individuella stödbehov i sin vardag.

Urholkats

Försäkringskassan är den myndighet som handlägger den statliga assistansersättningen som är en förutsättning för att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva fria och självständiga liv, som andra medborgare. Detta har genom en rad domar och en passivitet från tidigare regeringar urholkats.

Rimmar dåligt

Under våren har många vittnat om att Försäkringskassans redan stränga bedömningar av rätten till assistansersättning blivit än hårdare.

I några län har, enligt uppgift, inte en enda person fått bifall på nyansökan om assistansersättning i år. Effekten av Försäkringskassans hårda hållning är att bland annat allt fler, mot sin vilja, i stället hänvisas till ett liv på gruppbostad. Det rimmar dåligt med mål och uppdrag som handlar om jämlikhet och delaktighet.

Givetvis oroande

En orsak till Försäkringskassans mycket hårda linje är regeringens regleringsbrev från 2014/15 där ett besparingskrav slogs fast. Det senaste regleringsbrevet som Liberalerna varit med och tagit fram ställer krav på myndigheten att tänka om från tidigare handlingslinje.

Det innebär att myndigheten måste ta till sig ett rättighetsperspektiv som ska ge landets assistansberättigade nytt hopp.

Många vittnar om att man hänvisar till Försäkringskassans regleringsbrev vid ansökan om personlig assistans, där det klart och tydligt står att myndigheten ska jobba för att individuella stöd och lösningar för individens självständighet så avvisas detta som irrelevant. Detta är givetvis oroande.

Snabb uppföljning

Liberalerna är djupt oroade över att det nya regleringsbrevet inte förefaller få genomslag, och vi förväntar oss att regeringen snabbt och ständigt följer upp myndighetens arbete och följsamhet mot det uppdrag som beskrivs i regleringsbrevet.