Funktionsrätt Sverige: LSS-ändringar riskerar bli kosmetiska

LSS. Det finns en risk att lagförslaget om att sondmatning och andning ska räknas in bland de grundläggande behoven endast blir en kosmetikaförändring. Det säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

Regeringens lagförslag om att sondmatning och andning ska räknas in bland de grundläggande behoven i LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – är det första konkreta resultatet av januariavtalet. Enligt socialminister Lena Hallengren (S) ska förslaget rätta till några av de mest uppmärksammade bristerna i LSS.

– En grupp med stora behov, ofta barn, har fått beskedet att deras behov av hjälp med sondmatning och andning inte har gett rätt till personlig assistans. Det har fått till följd att personer med behov har fått sin personliga assistans indragen. Så ska vi inte ha det, sade Lena Hallengren vid en pressträff förra veckan.

Kosmetikaförändring

Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, var först positiv till lagförslaget. Men efter att ha diskuterat frågan med juridiskt kunniga på organisationen har han blivit mer tveksam.

– Lagförändringen riskerar att bara bli en kosmetikaförändring, säger han till Altinget.

Bara integritetskänsliga moment räknas

Mikael Klein säger att Försäkringskassan visserligen kommer att räkna in sondmatning och andning som grundläggande behov, men det betyder inte att det ger rätt till personlig assistans. Ett grundläggande behov måste nämligen ha personlig karaktär, handla om integritetskänsliga situationer för att ge rätt till assistans.

Han menar att det egentligen inte har rått otydlighet kring detta. Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare slagit fast att behoven ska räknas som grundläggande. Problemet har varit hur Försäkringskassan gjort sin bedömning.

– En måltid till exempel, är bara integritetskänslig till en viss del. Det är bara momentet som handlar om att föra skeden till munnen som räknas, inte att bereda maten. På det sättet har man krympt ner antal minuter inom alla de här grundläggande behoven. Det är många som inte kommit upp i de här tjugo timmarna som krävs för att få rätt till statlig personlig assistans, säger Mikael Klein.

Han tror att problemen bara kommer att fortsätta om Försäkringskassan inte också ändrar på sin metod, när det gäller tillämpningen av LSS.

Läs också: Stormigt mottagande av LSS-utredningen

Vill slippa kommunalt huvudmannaskap

Mikael Klein tar även upp en annan fråga som oroar. Det är att regeringen tänker se över det framtida huvudmannaskapet igen. En fråga som också blivit utredd flera gånger.

– Där har vi en oro att man kommer vilja återaktualisera frågan om att kommunalisera allt. När LSS infördes fanns en viktig poäng med att staten fortsatte att ta ett ansvar. Små kommuner har mindre muskler, där riskerar några få invånare med behov av mycket personlig assistans att bli en belastning. Dessutom har den restriktiva bedömningen hos Försäkringskassan spillt över på kommunerna, säger han.

Behövs inte fler utredningar

Mikael Klein anser att det som står i januariavtalet om personlig assistans trots allt pekar åt rätt håll, men han tycker inte att det behövs fler stora utredningar.

– Regeringen skulle kunna gå direkt på lagändring. Vi befarar att man parkerar frågor eller skjuter upp dem i framtida utredningar. Det behövs inte tillsättas en till stor extern utredning, säger han. 

Läs också: Lina Nordqvists dubbla roll

Forrige artikel Arbetsmiljöverket hittar många brister i äldreomsorgen Arbetsmiljöverket hittar många brister i äldreomsorgen Næste artikel Tufft löfte om fast läkarkontakt Tufft löfte om fast läkarkontakt
KD har dundrat in på S hemmaplan

KD har dundrat in på S hemmaplan

OPINION. KD har högre förtroende än S i både sjukvårdsfrågor och äldreomsorg. Partiledaren Ebba Busch Thor tror att det är en av förklaringarna till att partiet också rusat i den allmänna opinionen.