Mellanskog: Skogsstyrelsens gd försöker flytta fokus från sitt ansvar

SLUTREPLIK. För att skogsägare ska vara säkra på att fritt få bruka sin skog måste de säkerställa att inga naturvärden utvecklas. Det är en kontraproduktiv situation. När staten hindrar skogsägare från att bruka sin skog är det rimligt att staten även erbjuder full ersättning, skriver tre representanter från Mellanskog. 

Karin Perers
Ordförande, Mellanskog
Fredrik Munter
Vd, Mellanskog
Anders Hagevi
Ordförande, Mellanskog i norra Stockholm


Registreringen av nyckelbiotoper har blivit skogsägarnas moment 22, skrev vi i Altinget den 16 juni. Nyckelbiotopen är inte skydd av skog, utan ett kunskapsunderlag om höga naturvärden. För skogsägaren är det ändå tvärstopp och myndighetens registrering kan inte överklagas. Skogen kan inte skördas eftersom ingen köper virket, och staten ger ingen ersättning eftersom det inte finns beslut om formellt skydd.

Nu efterlyser Skogsstyrelsens generaldirektör och regionchef Mellanskogs syn på sektorsansvaret. Miljökonsulten Magnus Nilsson och forskaren Aron Westholm menar i varsin artikel att Mellanskog – eller åtminstone skogsnäringen kollektivt – ska kompensera skogsägare som har nyckelbiotoper i sina skogar.

Vi tar vårt ansvar

Frihet under ansvar – det har varit devisen som format den framgångssaga som det svenska skogsbruket utgör. Med lagar som ger riktning har Sveriges skogsägare haft frihet att välja väg och brukat skogen ambitiöst och långsiktigt. Virkesförrådet har ökat, arbetstillfällen och samhällsnyttiga produkter har skapats och sedan 1990-talet har alltmer skog undantagits från skogsbruk på frivillig väg. Den svenska skogssektorn har utmärkt sig genom att arbeta tillsammans för att nå uppställda mål och lösa problem längs vägen. Mellanskog har bland annat genom rådgivning och utbildning av medlemmar och entreprenörer tagit sitt ansvar i detta arbete.

Gd flyttar fokus

Vi reagerar starkt på att Skogsstyrelsens generaldirektör försöker flytta fokus från sitt ansvar för hur myndighetens agerande drabbar enskilda skogsägare till att peka på sektorsansvaret. Politik och nationella mål måste utformas så att enskilda inte drabbas orimligt. Det är en viktig princip för Mellanskog, som representerar familjeskogsbruket med många mindre fastigheter som ofta vårdats ansvarsfullt i generationer. Utifrån hur myndigheterna tillämpar skogspolitiken i dag kommer den enskilde alltför ofta i kläm.

En kontraproduktiv situation

Mellanskogsmedlemmen Birgitta har inte miljöcertifierat sin fastighet. Birgittas familj har vårdat skogen utifrån andra motiv, och tack vare varsamma brukningsmetoder har de naturvärden som i dag finns i skogen utvecklats. Som en konsekvens har Birgitta nu förlorat rådigheten över sin skog och den har förlorat en stor del av sitt ekonomiska värde. Det är inte rimligt att den enskilda drabbas så hårt som Birgitta, och det kan inte motiveras med sektorsansvar.

Tvärtom undergräver den belägenhet som Birgitta hamnat i själva grundvalen för sektorsansvaret, nämligen förtroendet mellan skogssektorns parter. Om skogsägare som tar ett större ansvar än lagen kräver, inte kan räkna med frihet i sitt brukande – vad återstår då av den framgångsrika devis som lett Sverige hit? De enda skogsägare som i dag kan vara säkra på att fritt få bruka sin skog är de som konsekvent säkerställer att inga naturvärden utvecklas – en kontraproduktiv situation.

Staten bör ge ersättning

Familjeskogsbruket – med sina många ägare och många olika mål – är en garant för hållbart skogsbruk med omsorg om både biologisk mångfald och virkesleveranser till gagn för det klimatsmarta samhället. Genom generell hänsyn, miljöcertifiering och familjernas egna prioriteringar avsätts stora arealer för naturvård. När staten, genom sitt agerande, hindrar skogsägare från att bruka sin skog, är det rimligt att staten även erbjuder full ersättning. När staten inte finner motiv för formellt skydd, måste skogsägarens frihet under ansvar gälla.

Skogspolitiken bör fungera så att samhällets mål och skogsägarens drivkrafter sammanfaller och uppmuntras. Mellanskog ser fram emot och vill bidra till en sådan utveckling.

Forrige artikel L: Vi måste lära oss leva med rovdjur L: Vi måste lära oss leva med rovdjur Næste artikel Fortum: Behövs en elektrifieringsstrategi för mer än bara transportsektorn Fortum: Behövs en elektrifieringsstrategi för mer än bara transportsektorn
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Varierat skogsbruk viktigare än nyckelbiotoper.

    Vad är en nyckelbiotop? Beroende på var man tycker är viktigt får man olika resultat när man letar efter nyckelbiotoper. Är det trädslag, blommor, mossor och lavar, insekter eller mikrolivet i marken som är intressant? Om man väljer allt ner till mikrolivet är i stort sett varenda ha av skogen intressant. Det finns inga begränsningar om inte Riksdagen beslutar om ekonomiska ramar för avsättningarna och Skogsstyrelsen respekterar dem. Därför är nyckelbiotoper en återvändsgränd som bara skapar konflikter.

    Det är mycket effektivare att utgå från att skapa olika skogar som sköts i ett ståndortsanpassat skogsbruk med vardagshänsyn. Det låg bakom avregleringen av skogsbruket 1994. Skogsägaren skulle ha rätt att använda alla trädslag i sitt skogsbruk och sköta skogen efter sina egna idéer. Det ger en helt annan skog än reservat som skall skötas av myndigheter och bekostas av skattebetalarna medan resten av skogen blir ett industriskogsbruk styrt av skogsindustrins skogsbruksplaner.

    Svagheten i reservatsmodellen och certifieringsmodellen är att skogsbruket kommer att styras av ett fåtal byråkrater med ensidiga skogsbruksplaner och begränsade kunskaper och idéer om vad som behöver skyddas.

    Det är mycket effektivare att sätta upp minimimål för hur mycket vi behöver av olika skogstyper för att bevara de olika skogsekosystemen. Nu kan en certifiering betyda att 10% undantas från skogsbruk och 90% odlas med gran, annat går inte eftersom Naturvårdsverkets älgförvaltning stoppar anläggning av annan skog. Det vägrar miljöministern medge trots larmrapporter från Skogsstyrelsen. Det går inte att bevara olika skogsekosystem om Naturvårdsverket och länsstyrelserna prioriterar älgjakt och tvingar fram granskogsbruk. Därför är reservats- och certifieringsmodellerna bara spel för galleriet som kostar skogsägarna och skattebetalarna miljarder varje år.
    Riksdagen bör hålla fast vid "frihetsmodellen" och avvisa statsbyråkratins och skogsindustrins modeller som syftar till att att tvinga fram planhushållning inom skogsbruket.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare,skogsägare och mångfaldsarbetare

    Sektorsansvaret handlar om sk vardagshänsyn i skogsbruket.

    Företrädare för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket försöker hävda att det s k sektorsansvaret innebär att skogsbranschen skall finansiera avsättningar av skog som undantas från skogsbruk och att det är en av förutsättningarna för "frihetsmodellen" - frihet under ansvar. Men så är det inte alls enligt riksdagsbesluten på 90-talet som avreglerade skogsbruket. Ett av besluten var att avskaffa skogsvårdsavgiften. Varför skulle Riksdagen avskaffa skogsvårdsavgiften om den ansåg att skogsbranschen kollektivt skulle finansiera avsättningen av skog?

    Sektorsansvaret var ett sätt att betona att skogsägaren måste leva upp till vettiga krav på hur skogen skulle skötas även om Riksdagen avskaffade detaljregleringen. För att ta ett uttryck från coronadebatten - sektorsansvaret handlar om "folkvett" i skogsskötseln.

    Om man vill ha en mer detaljerad redovisning av vad det innebär i praktiskt skogsbruk kan man gå in på Skogsstyrelsens hemsida och ta fram blanketten "Avverkningsanmälan". Där gör Skogsstyrelsen en detaljerad genomgång av vad skogsägaren skall tänka på när han planerar en avverkning med åtföljande föryngringsåtgärder. Varje bestånd präglas av den ståndort den står på och tidigare skötsel. I avverkningsanmälan får skogsägaren redovisa bl a vilka hänsyn han kan ta med de förutsättningar beståndet har. Avverkningsanmälan ligger sedan till grund för Skogsstyrelsens beslut om godkännande av avverkningen.

    Denna uppläggning av regleringen av skogsbruket har enligt samstämmiga utvärderingar lett till en klar förbättring av miljöhänsynen i det praktiska skogsbruket. Det arbetet är mycket viktigare för skogens långsiktiga utveckling än de nålstick mot skogsägarna i form av nyckelbiotoper som vänsterpartierna och Naturskyddsföreningen och deras anhängare i statsbyråkratin ägnar sig åt.


KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.