Gd: Uppropet ger en felaktig beskrivning av våra beslut

REPLIK. Uppropet med krav på beslut om skogsbruket innehåller beskrivningar av vår verksamhet och följder av våra beslut som är direkt felaktiga, skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Herman Sundqvist
Generaldirektör, Skogsstyrelsen


Uppropet där 25 organisationer reser krav på en rad beslut om skogsbruket vänder sig till våra beslutsfattare.

Det är inte vår sak att lägga oss i politiken och just av den anledningen ska jag heller inte kommentera de krav som förs fram. Men eftersom uppropet samtidigt innehåller beskrivningar av vår verksamhet och följder av våra beslut som är direkt felaktiga, kan jag inte låta just de delarna stå obesvarade.

Kan inte fortsätta

Det stämmer att vi senast 31 december i år ska upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med att skogsägaren gör en avverkningsanmälan till oss.

Orsaken är att vi bedriver tillsyn i samband med att skogsägaren ska avverka. Tillsynens syfte är att se till att lagen följs. Men eftersom nyckelbiotoper inte regleras i lag, riskerar det att undergräva förtroende för vår tillsyn. Därför kan vi inte fortsätta som i dag, visar de utredningar som gjorts.

"Stå starkt"

Fram till 31 december ska vi nu i stället ta fram nya arbetssätt som bättre kopplar till lagstiftningen. Vi kommer alltså fortsätta att dokumentera höga naturvärden fast i en annan form och mer rättssäkert.

Skogsstyrelsen fortsätter också att registrera nyckelbiotoper i vår övriga verksamhet, till exempel vid rådgivning och områdesskydd. Att vi registrerar en nyckelbiotop innebär dessutom inte att skogen får ett formellt skydd – det tycks vara ett vanligt missförstånd.

Det som bevarar naturskogarna är antingen formellt skydd eller de frivilliga avsättningar som skogsägarna gör. Ihop med alla andra insatser vi gör, så betyder det att vårt naturvårdsarbete fortsatt kommer att stå starkt.

Mer restriktiv hållning

I uppropet beskrivs också var rapport ”Skogsskötsel med nya möjligheter” på ett ensidigt sätt som är beklämmande. Läser man hela den mycket omfattande rapporten så blir det tydligt hur tillväxten i skogen kan öka inom ramen för de jämställda produktions- och miljömålen.

Inte minst beskrivs ett antal förslag på aktiva miljöåtgärder. Vi trycker också på vikten av en mer varierad skog, för att nämna några exempel. Något förslag om ökad dikesrensning finns inte med. Tvärt om har vi de senaste åren intagit en mer restriktiv hållning i takt med att ny kunskap tillkommit.

Frihet under ansvar

Det framgår i rapporten hur varje åtgärd noggrant vägts mot andra samhällsmål, till exempel det nationella miljömålet – Levande skogar. I många fall innebär förslagen både förbättringar för miljön och produktionen.

Det är sedan upp till varje skogsägare att bestämma målen med sin skog, helt enligt den frihet under ansvar som genomsyrar skogspolitiken sedan 1990-talet. Rapporten talar dessutom om ökad tillväxt som kan användas till att lagra kol i skogen eller ersätta bränslen och material från fossila källor.

Två jämställda mål

Det är som sagt upp till politiken om man vill ändra inriktning. Då följer vi givetvis de besluten. Men med dagens förutsättningar är vi trygga med att både våra beslut och rapporter kommer fortsätta bidra till båda de två jämställda mål som politiken beslutat om: ökad produktion och mer miljöhänsyn.

Forrige artikel Birdlife: Ta varningssignalerna på allvar – sluta leta efter fel Birdlife: Ta varningssignalerna på allvar – sluta leta efter fel Næste artikel Sibinska (MP): Nödvändigt med yttre portar Sibinska (MP): Nödvändigt med yttre portar