Baksmälla från Paris har nått förhandlingarna i Madrid

COP25. När Artikel sex kom in i Parisavtalet jublade aktörerna som arbetade med utsläppshandel. Men när konflikterna än en gång ser svårlösta ut, orsakar frågan mer huvudvärk än något annat.

Det blir inte en lätt övning att få ihop en acceptabel kompromiss. <br>
Det blir inte en lätt övning att få ihop en acceptabel kompromiss.
Foto: Kiara Worth / ENB/ IISD
Jacob Hederos

Finns det en lucka i regelverket så kommer det att vara den som används av alla som vill sälja, eftersom den kommer att vara billigast. Det fungerar som ett hål i ett badkar, alla kommer att vilja sälja sina enheter där

Gilles Dufrasne
Carbon Market Watch

MADRID: Den stora uppgiften under årets klimatförhandlingar i Madrid har varit att få ihop regelverket för hur länder ska kunna samarbeta för att utöka den globala klimatinsatsen under Parisöverenskommelsens så

Dokumentation

Några av konflikterna i Artikel 6

Dubbelräkning eller inte?

  • Ska motsvarande nedjusteringar av min egna klimatplaner göras om det sålts en utsläppsenhet från mitt land? Ur Brasilien (som backas upp av Indien, Saudiarabien och delvis Kina) är det inte acceptabelt för stunden. Det angivna resonemanget är att de bland annat ser sina utsläppsmål som något som styr vad den egna regeringen ska göra. Om någon privat aktör gör något så ska inte ”jag som stat” göra mer. Motargumenten är kända: Era utsläppsmål täcker hela ekonomierna, så det går inte att säga att en utsläppsenhet inte omfattas av era mål. Det strider mot god bokföringssed.
    – I bakgrunden ligger nog också en önskan om att behålla Kyotoprotokollets syn på utsläppssäljarna, även om vi befinner oss i Parisvärlden där alla har mål att leva upp till, säger en observatör.
    Läs mer: Striden var densamma under Katowice

Marknad - men bara för länder

  • Från ett antal länder, bland annat Alliansen för små östater och Afrikagruppen, lyfts också invändningar mot att utsläppsenheter som skapas under artikel 6.4 (ersättaren till Kyotoprotokollets Clean development Mechanism) ska kunna användas mot något annat än andra länders utsläppsåtaganden. Skulle det kravet gå igenom skulle dörren därmed stängas till att Corsia, flygets klimatkompensationsprogram. Alternativet blir då att använda sig av 6.2-samarbetena, som har mindre möjligheter att bilda en marknad.

Ska EU:s utsläppshandel betala en avgift till Anpassningsfonden?

  • Utvecklingsländerna kräver i förhandlingarna att alla samarbetsformer under artikel 6 ska ge en transaktionavgift och ett bidrag till Anpassningsfonden. Men från EU, som vill använda sig av 6.2-samarbeten för att koppla samman sitt utsläppshandelssystem med fler länder, anses detta krav bryta mot principen om att FN inte kan kräva ut en skatt av sina medlemsländer. Schweiz har lagt fram som kompromiss att bidragen till fonden ska vara frivilliga, men det förslaget tas inte emot väl hos andra industriländer.

Hur många utsläppsenheter ska krävas för att nå ett 2030-mål?

  • Om ett land ska minska sina utsläpp med 40 procent till år 2030, behöver landet då köpa enheter varje år för att stegvis nå ner till målet, eller räcker det med att jag har tillräckligt med enheter just det aktuella slutåret? Det senare förslaget har förts fram av Sydkorea, med uppbackning av Kina. Hos de andra köparländerna anses det helt strida mot miljöintegritetsprinciperna.
    – Jag fattar ärligt inte vad de håller på med, säger en ledande förhandlare för ett annat köparland.

Läs mer: Liknande konflikter även under förra förhandlingsrundan


Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00