Debatt

"Vi behöver bruka vår skog mer – inte mindre"

SLUTREPLIK. Magnus Nilsson menar att man ska prioritera kolsänkan, jag hävdar att vi även måste prioritera förnybara skogsprodukter och bioenergi för att den totala klimatnyttan ska öka. Det skriver Tomas Lundmark, professor vid SLU.

"Staten har med sitt skogsägande en unik chans att visa vägen till både en ökad skogstillväxt och en förstärkt naturvård."
"Staten har med sitt skogsägande en unik chans att visa vägen till både en ökad skogstillväxt och en förstärkt naturvård." Foto: Skogsstyrelsen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Tomas Lundmark
Professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)


Magnus Nilsson har i en replik upprepat sitt mantra att skogen bara gör klimatnytta när den utgör en kolsänka. Han menar också att man inte ska prata om den uppenbara konflikt mellan brukande och bevarande av skog som finns i samhället i dag. Jag håller inte med.

Läs också

Bort från fossilberoendet

Skogen gör klimatnytta på två sätt. Den kan temporärt buffra för utsläpp i andra samhällssektorer så länge virkesförrådet kan fortsätta att öka. Precis som Magnus Nilsson förordar. Det har den svenska skogen gjort länge men det är inget man ska ta för givet i framtiden. Därför behövs incitament för skogsägarna att säkerställa kolsänkan till dess andra samhällssektorer lyckats minska sina utsläpp av koldioxid med ursprung i betong och olja.

Låt en del av den årliga miljard som Sveaskog levererar till statskassan återinvesteras i skogens skötsel och ett mer aktivt skogsbruk.

Tomas Lundmark , Professor, SLU

Skogen kan också hjälpa oss att komma bort från den klimatbelastande oljan och betongen. På så sätt minskas tillförseln av ny koldioxid som inte tidigare funnits i atmosfärens kretslopp. När tillgången på förnybara skogsprodukter och bioenergi ökar så erbjuds möjligheten för politiken att utforma styrmedel som tar oss bort från fossilberoendet.

Vi måste prioritera båda

Med konstant tillväxt i skogen så uppstår en konflikt mellan skogens två klimatnyttor, den ena kan bara öka på bekostnad av den andra. Magnus Nilsson menar att man ska prioritera kolsänkan, jag hävdar att vi måste prioritera båda för att den totala klimatnyttan ska öka. Vägen mot ett skogsbruk som ger ökad klimatnytta kantas av skogar som har högre tillväxt än dagens. Mer skog i framtiden ger möjlighet att säkerställa kolsänkan några årtionden till samtidigt som den bidrar till att fasa ut olja och cement.

Förflytta arterna i landskapet

Vi har bara den mark vi har. Eftersom naturresursen skog är en begränsad resurs måste alla samhällsmål kopplade till skogen hanteras samtidigt. Vi ställer höga krav på effektivitet och generell hänsyn till andra samhällsmål på virkesproduktionsmarken. Det rimliga är väl att vi gör samma sak på naturvårdsmarken.

Ständigt utvecklas skogsskötseln på virkesproduktionsmarken. Tillväxten är dubbelt så hög i dag som för hundra år sedan samtidigt som hänsyn tas till en rad andra samhällsintressen. Nyttan per hektar är mer än dubbelt så stor. Men när det kommer till naturvårdsmarken tycks det viktiga vara att avsätta stora arealer, kvantitet går före kvalitet.

Av de 28 miljoner hektar mark som klassas som skog i Sverige är 8 miljoner undantagna från skogsbruk med syfte att bidra till miljömålet levande skogar. Jag påstår att det går att dubbla naturvårdsnyttan i den svenska skogen på hundra år utan att öka den skyddade arealen om vi utvecklar skogsskötsel för rik biologisk mångfald. Det går till exempel betydligt fortare att skapa strukturer som gynnar biologisk mångfald, som gamla stående torrfuror, med hjälp av en skogsskötare än att vänta på att åskan ska gör jobbet. Det går att sprida ovanliga växt-, lav- och svamparter genom att försiktigt förflytta dem runt i landskapet.

Staten kan vara ett föredöme

Sveriges största enskilda skogsägare är det statliga Sveaskog. Staten har med sitt skogsägande en unik chans att visa vägen till både en ökad skogstillväxt och en förstärkt naturvård. Vore det inte lämpligt att precisera Sveaskogs ägardirektiv så att man får ett tydligt uppdrag att utveckla naturvärdena på den befintliga naturvårdsarealen med hjälp av aktiv naturvård?

På samma sätt borde Sveaskog få i uppdrag att på virkesproduktionsmarken visa hur man kan öka skogens tillväxt på kort och lång sikt för att öka avverkningen utan att det sker på bekostnad av minskad kolsänka.

Låt en del av den årliga miljard som Sveaskog levererar till statskassan återinvesteras i skogens skötsel och ett mer aktivt skogsbruk. Då skulle staten via sitt skogsbolag verkligen bli ett föredöme som förenar klimatsmart skogsbruk och aktiv naturvård. Man skulle på så sätt kunna leda utvecklingen mot ett framtida skogsbruk som fortsätter att bidra till ett hållbart och fossilfritt samhälle.

Bruka skogen mer

Jag har sagt det tidigare men kan säga det igen. Vi behöver bruka vår skog mer, inte mindre, om vi ska klara alla mål och anspråk som ställs på skogen. Är målen med skogsbruket tydliga och realistiska finns det kunnigt folk som vet hur man gör för att nå dem.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten: 

Replik: Sluta tugga tesen om oförenliga mål

Om man i tid och otid tuggar tesen om oförenliga mål, som både Tomas Lundmark och tyvärr även Skogsutredningen gör, kommer naturligtvis konflikten att bestå. Däremot är det bra att Lundmark lyfter vikten av ökat kolförråd, skriver Magnus Nilsson.

"Dags att utmana påståendet att vi måste skydda mer areal"

Som skogen sköts i dag räcker den inte till alla behov, men skogen är en dynamisk resurs i ständig förvandling och kan skötas på många sätt. Jag tror att skogsägarna sitter på lösningen, skriver Tomas Lundmark, professor vid SLU.



E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget