Varför vägrar landsbygdsministern acceptera vetenskapliga kostråd?

Livsmedelsverket har fått pausa sitt arbete med att uppdatera de svenska kostråden. Nuvarande förslag bygger på den senaste forskningen om hälsa, miljö och klimat. Bland annat görs bedömningen att mängdrekommendation av rött kött och chark bör sänkas från nuvarande nivå om max 500 gram i veckan till 350 gram i veckan, varav charkprodukter bör utgöra endast en liten andel.

Starkt vetenskapligt stöd för växtbaserat

Rekommendationerna gick inte hem hos landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Han har gett Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad konsekvensanalys av hur de föreslagna kostråden om rött kött och charkprodukter kan antas påverka svensk folkhälsa, livsmedelsproduktion, klimat, biologisk mångfald och livsmedelsberedskap.

Källor till växtbaserad mat, som spannmål, alger, baljväxter och potatis, är betydligt mer resurseffektiva och kan föda fler människor per hektar jordbruksmark. 

Det vetenskapliga stödet för att växtbaserad mat är bra för folkhälsan är otvetydigt. De nyligen publicerade nordiska näringsrekommendationerna, som går i linje med förslaget om de nya nationella kostråden, visar att vi bör äta max 350 gram rött kött och chark. Att gå emot dessa vore ytterst märkligt, och påvisar att det inte är hälsa eller klimat som prioriteras. En kost rik på grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Samtidigt är en hög konsumtion av rött och processat kött kopplat till ökad sjukdomsrisk.

Det råder heller inte någon tvekan om att växtbaserad mat är en viktig pusselbit för att skapa en hållbar framtid. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) är omställning till en mer växtbaserad kost en av de mest effektiva åtgärderna vi kan vidta för att minska våra utsläpp av växthusgaser. EU:s Scientific advisory board on climate change har tagit fram en rapport med samma budskap.

Fel att prioritera köttproduktion

Självförsörjningsperspektivet är utan tvekan viktigt. Men att prioritera köttproduktion i detta sammanhang är felaktigt. Källor till växtbaserad mat, som spannmål, alger, baljväxter och potatis, är betydligt mer resurseffektiva och kan föda fler människor per hektar jordbruksmark. Under kriser, som pandemier eller krig, är det dessa livsmedel som kan säkra Sveriges försörjning.

När ansvarig minister väljer att bortse från Livsmedelsverkets expertis skickar regeringen en farlig signal: att vetenskap och evidens kan överses när de inte passar en viss agenda. Agerandet riskerar även att skada förtroendet för Livsmedelsverket då förväntningarna är att dessa ska vägleda individer mot hälsosam mat, inte främja industrin.

Vi uppmanar regeringen att lyssna till forskningen och ta ansvar för Sveriges roll i omställningen till att bli mer hållbart och resilient. Folkhälsa, klimat och beredskap måste gå hand i hand.