Var är läkarna i Folkhälsomyndighetens högsta ledning?

Magnus Gissléns avgång som statsepidemiolog väcker frågor om regeringens styrning av Folkhälsomyndigheten (Fohm). När socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade en ny generaldirektör i oktober 2024 förklarade han att "det är dags för en nystart". Han gav även nya instruktioner som "ligger mer i linje med de som andra myndigheter har".

Är det denna ”nystart” och dessa instruktioner som vi nu ser resultatet av?

Min bestämda uppfattning som läkare och politiskt sakkunnig i Socialdepartementet under covid-19-pandemin är att det gynnade Sverige att Folkhälsomyndigheten hade gedigen medicinsk kompetens i sin ledning. Besluten blev bättre och den vetenskapliga integriteten värnades. Den lärdomen får inte schabblas bort.

Operativa myndigheter kräver expertkompetens

Folkhälsomyndigheten är en operativ myndighet. Den kan besluta om smittskyddsåtgärder och bedriver mikrobiologisk laboratorieverksamhet. Försvarsmakten är en annan operativ myndighet. Ingen skulle vilja ha en Försvarsmaktsledning utan militärer. Varför ska Folkhälsomyndighetens dito vara utan medicinare?

Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är också operativa. Under pandemin var Läkemedelsverket centralt i arbetet med att godkänna vaccin och övervaka biverkningar. I verkets ledning finns medicinsk och farmakologisk expertis. På djursidan har SVA liknande uppgifter som Folkhälsomyndigheten, och SVA:s ledning har god veterinärmedicinsk kompetens.

Har ingen läkare vad som krävs?

Som helhet besitter Folkhälsomyndigheten omfattande medicinsk expertis, men ledningens sammansättning spelar roll. Att vara läkare innebär förstås inte att man per se bör ingå i en myndighets ledningsgrupp – personliga egenskaper är avgörande. Är det verkligen så illa att inte en enda läkare på Folkhälsomyndigheten har sådana kvaliteter? 

Signalen är fortfarande att medicinsk expertis är ett bihang, inte en utgångspunkt.

Eller är det snarare så att regeringens nya instruktioner flyttar fokus från medicinska frågor i Folkhälsomyndigheten? Regeringen har exempelvis pressat in det nebulösa och närmast religionspsykologiska konceptet ”existentiell hälsa” i folkhälsoarbetet, vilket har sågats av filosof Torbjörn Tännsjö på DN debatt den 15 februari 2025.

Folkhälsomyndigheten bör hålla folkhälsans fana högt och hålla ihop folkhälsa och smittskydd. Värdet av det blev uppenbart under pandemin. Regeringen borde skydda den balansen och synergin – och myndighetens vetenskapliga integritet.

Medicinsk kompetens får inte vara ett bihang

I stället har nuvarande regering till synes politiserat styrningen av Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter, vilket kan leda till fler svåra konflikter likt den som nu pågår. Det skadar Sveriges beredskap.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör behöver inte tillhöra ”skrået”. Med Olivia Wigzell vid rodret gjorde Socialstyrelsen betydande insatser under coronautbrottet. Däremot måste regeringen tillse att sakexpertis är med i ledningen för särskilt landets operativa myndigheter. På riktigt, inte bara som ständigt adjungerad så som nu aviserats. Signalen är fortfarande att medicinsk expertis är ett bihang, inte en utgångspunkt.

Vidare bör regeringen ge Fohm ett ska-krav på att bedriva forskning inom myndighetens verksamhetsområde, vilket Läkemedelsverket och SVA har. Det skulle stärka Folkhälsomyndigheten, svensk folkhälsa och pandemiberedskap.