Analys av 
Johan Manell

Vad är en framgång och vad är en katastrof?

ANALYS. EU-valet står för dörren. Om ett parti gör ett succéval eller valfiasko är i första hand en tolkningsfråga. Allt beror på vilket val man jämför med.

Stefan Löfven förtidsröstar i valet till Europaparlamentet.
Stefan Löfven förtidsröstar i valet till Europaparlamentet.Foto: Naina Helén Jåma/TT/Ritzau Scanpix
Johan Manell

Europaparlamentsvalet är fortfarande, hur märkligt det än låter, en udda fågel bland de svenska valen. Ett lågt valdeltagande, mer fokus på enskilda frågor och större rum för personkampanj gör att partier utanför riksdagen har chansen att komma in.  

Att EU-valet och riksdagsvalet är olika saker torde vara allmänt känt vid det här laget. Partier som Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ har alla tagit sig in i Europaparlamentet men aldrig i riksdagen. Miljöpartiet fick 15,4 procent i EU-valet 2014, bara några månader senare fick partiet 6,9 procent i riksdagsvalet.  

Inrikespolitiken påverkar

Men att opinionen i inrikespolitiken ändå påverkar går inte heller att sticka under stol med. Inte minst i år då partiledarna har en ovanligt framträdande roll i kampanjerna. Samtidigt som mycket av debatten också handlar om ideologi och frågor som inte avgörs i Europaparlamentet.

Mycket har hänt

När TV4 nyligen presenterade en sammanställning av opinionsmätningarna inför EU-valet görs jämförelsen med EU-valet 2014. Det är på många sätt det logiska. Samtidigt är det ett problem att man då bortser från de senaste årens politik.  

Det har varit två riksdagsval sedan maj 2014. Miljöpartiet har för första gången testat vingarna i regeringsställning. Alliansen har spruckit. Vi har nya samarbetskonstellationer. MP, M och KD har nya partiledare. SD har gått starkt framåt. Plus att alla partier utom V och FI har nya toppnamn i det här EU-valet.  

MP vinnare och förlorare

Om man utgår från det föregående EU-valet är det tydligt. SD är den stora vinnaren. MP är den stora förloraren. Men om man skulle jämföra stödet dessa partier får i TV4:s väljaropinion med riksdagsvalet i höstas är det faktiskt precis tvärtom. MP dubblar sitt stöd (8,8 jämfört med 4,4 i riksdagsvalet) medan SD tappar 1 procentenhet.

Läs också: En talare säger mer än tusen tal

Det finns fler exempel på när en jämförelse mellan EU-val blir missvisande. Moderaterna får i sammanställningen 15,1 procent. Det är en uppgång från 2014, på ett sätt en framgång alltså. Men knappast skulle partiet vara nöjt med ett sådant resultat som ligger närmare 5 procentenheter under resultatet i riksdagsvalet. 

Det är bara MP, KD och C som ligger över sina resultat från riksdagsvalet.

SD, KD och C mot rekord 

Ett annat sätt att mäta partiernas framgång kan vara att se utvecklingen över tid. I TV4:s väljaropinion är det SD, KD och C som kan slå sina respektive EU-valsrekord.

 
Dokumentation

TV4 Väljaropinion 7 maj 2019

(Förändring i procentenheter jämfört med EU-valet 2014)

C 7,6 (+1,1)

FI 1,2 (-4,3)

KD 9,3 (+3,4)

L 4,2 (-5,7)

MP 8,8 (-6,6)

M 15,1 (+1,5)

S 25,2 (+1,0)

SD 16,5 (+6,9)

V 9,4 (+3,1)

Partiernas resultat i riksdagsvalet den 9 september 2018

C 8,6

FI 0,5

KD 6,3

L 5,5

MP 4,4

M 19,8

S 28,3

SD 17,5

V 8,0



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00