Vårdföretagarna: Både frustrationen och vårdköerna växer

Antje Dedering och Karin Elinder
Förbundsdirektör respektive näringspolitisk expert sjukvård Vårdföretagarna
Tidöregeringen och framför allt Kristdemokraterna gick till val på att korta vårdköerna. Nu har mer än halva mandatperioden gått och köerna förblir långa. Visst hopp har kunnat ställas till delbetänkande till utredningen Behovsstyrd vård som presenterades nyligen. Men patienterna kan inte andas ut än.
Ta chansen att kapa vårdköerna
Patienter är trötta på att få en kölapp i stället för en operationstid. Vårdens medarbetare är trötta på att ägna sin tid åt att i stället för att ge patienterna vård – boka om, boka av eller inte kunna boka alls. Frustrationen är stor bland de som ser hur sjukdomstillstånd förvärras medan patienterna väntar. Bland Vårdföretagarnas medlemmar undrar allt fler: Varför växer köerna när vi kan ta hand om patienterna?
Regeringen har nu en unik chans att faktiskt göra skillnad och för första gången lyckas korta de orimliga vårdköerna. Om patienterna släpps ur den regionala arresten är det möjligt.
Varför växer köerna när vi kan ta hand om patienterna?
Vårdföretagarna har under hösten 2024 deltagit i en av utredningens expertgrupper. Vi instämmer till del i utredningens problembild. Men vi uppmanar regeringen att göra mer. Det är dags att tänka nytt för att få resultat. Det är av yttersta vikt att regeringen i sin hantering av delbetänkandet ser över finansieringsmodellen.
Låt fler vårdgivare bidra
Utredningen föreslår att en stor statlig pengapåse på 500 miljoner kronor skickas till regionerna i slutet på året. Men om tillskottet inte innebär att fler får bidra blir det inte mer vård för miljonerna. En riktad upphandling – via Socialstyrelsen eller en utpekad region – vore en betydligt bättre väg. Då kommer varje krona som regeringen anslår få direkt effekt på köerna eftersom kapaciteten kan öka.
Dessutom skulle ytterligare ett par åtgärder kunna läggas till. Det finns till exempel inga skäl att skilja på knä- och höftledskirurgi där stora synergier finns för verksamheter som kan utföra dessa samlat. Det är relativt enkelt att uppskatta hur många människor som till exempel kommer att behöva en ny höft under 2025 och 2026. Det är också relativt enkelt att se hur många av dessa som regionerna hittills inte klarat av att ta hand om. Med tydliga uppdrag till fler vårdgivare kan verksamheterna ges förutsättningar att se till att ingen som behöver vård får vänta längre än vårdgarantin.
Om regeringen tar steget längre än utredaren föreslår finns många som är beredda att hjälpa till. Risken är annars stor att mandatperioden 2022-2026 blir ytterligare fyra förlorade år för Sveriges väntande patienter. Vårdföretagarnas medlemmar kan korta vårdköerna – om regeringen ger dem chansen.
Artikeln är skriven av
Antje Dedering och Karin Elinder
Förbundsdirektör respektive näringspolitisk expert sjukvård Vårdföretagarna
Nämnda personer












