Utredning: Attityderna till senior arbetskraft behöver förändras

DEBATT. Vi föreslår att regeringen inrättar en fast organisation där staten, arbetsmarknadens parter, forskare och experter arbetar tillsammans i syfte att ge fler möjlighet att arbeta längre. Det skriver Delegationen för senior arbetskraft.

Delegationen för senior arbetskraft
Anders Ferbe
Ordförande
Ingemar Eriksson
Tidigare departementsråd
Anna Hedborg
Tidigare socialförsäkringsminister (S) och generaldirektör
Ingmar Skoog
Professor och föreståndare, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet
Håkan Svärdman
Samhällspolitisk chef
Eva Vingård
Professor emeritus i arbets- och miljömedicin


Det finns en stor möjlig arbetskraftspotential bland seniorer. Därför behöver hindren rivas för dem som kan och vill arbeta längre. Ett av de största hindren är attityderna till senior arbetskraft. Detta konstateras i betänkandet SOU 2020:69 Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre.

Attityderna hänger inte med

Vårt uppdrag, som är en del av 2017 års pensionsöverenskommelse, har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Därför har vi samlat in och spridit fakta om seniorers möjligheter i arbetslivet, liksom om synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar samt om betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhälle och individ.

Slutsatsen är att det finns en stor arbetskraftspotential bland seniorer. Arbetskraftsdeltagandet bland seniorer har ökat de senaste tjugo åren, men är fortfarande lägre än 1963. Ungefär 75 procent i åldern 60–64 år deltar i arbetskraften. Bland dem som är 65–69 år sjunker deltagandet kraftigt, till cirka 30 procent, och bland dem som är 70–74 år sjunker det ytterligare, till 16 procent. Flertalet över 65 år arbetar deltid eller i egen firma.

Det är inte någon större skillnad i hälsa och förmågor mellan dem som är äldre än 65 år jämfört med dem som är yngre. Tvärtom visar forskningen som vi redovisar att de som är 70 år i dag i hälsa och förmågor motsvarar de som var i 50-årsåldern för fyrtio år sedan. Attityderna till senior arbetskraft har i allmänhet inte följt med i denna dramatiska förändring. Delegationens slutsats är därför att det behövs ytterligare kunskapshöjande och attitydpåverkande arbete för att få fler seniorer att arbeta längre.

Inrätta ny organisation 

Delegationen föreslår därför att regeringen bör inrätta en organisation i syfte att möjliggöra ett längre och hållbart arbetsliv för fler. Ett långsiktigt och uthålligt arbete kräver att en fast organisation inrättas. I denna ska staten, arbetsmarknadens parter, forskare och experter tillsammans arbeta i syfte att ge fler möjlighet att arbeta längre. Uppdraget är kunskapshöjande och attitydpåverkande. Målet är att fler arbetar längre och att antalet arbetade timmar ökar.

En del i detta är att samla in, analysera och sprida forskningsresultat, kunskap och erfarenheter som rör senior arbetskraft. Organisationen kan vara en del av en myndighet eller en centrumbildning på ett universitet. Delegationen överlåter till regeringen att bestämma organisationsform.

I Norge finns sedan flera årtionden en framgångsrik sådan organisation, Senter för seniorpolitikk (SSP).

Fler måste ta ansvar

Arbetsgivare, chefer och de som arbetar med rekrytering och personalfrågor behöver förändra sin inställning till senior arbetskraft. Fråga inte de anställda när de ska gå i pension, fråga dem hur länge de vill arbeta och vad som skulle kunna få dem att stanna kvar längre.

Åldersblandade arbetsplatser borde vara lika självklart som könsblandade arbetsplatser. Allt fler seniorer vill och kan arbeta längre. De har kunskaper och erfarenheter som kan tas tillvara. Här behöver arbetsgivare uppdatera sin kunskap om seniorers hälsa och förmågor och förstå att dagens seniorer är friskare, smartare och mer välutbildade än gårdagens.

Arbetsgivares, men också arbetstagares, attityder till seniorers kunskap och erfarenhet liksom till ett längre arbetsliv behöver också förbättras. Även rikspolitiken och massmedia har ett ansvar för att ge fler seniorer möjlighet att delta i samhällsdebatt och opinionsarbete.

Förändra beteenden 

Med vårt slutbetänkande, analyser, bedömningar och förslag vill vi påverka attityder och beteenden hos såväl enskilda som arbetsgivare och organisationer. Ju fler seniorer som ges möjlighet att fortsätta bidra i arbetslivet, ju starkare bygger vi både individer och samhälle.

Beslutskedja: Delegation för främjande av äldre arbetskraft

20/8
2018
25/10
2019
28/11
2019
7/2
2020
30/11
2020
30/11
2020
30/11
2020

Forrige artikel Studieförbunden: Diffusa anklagelser leder ingenstans Studieförbunden: Diffusa anklagelser leder ingenstans Næste artikel Trafikverket: Prognoser innebär inte rekommendationer Trafikverket: Prognoser innebär inte rekommendationer
  • Rapportera

    Sylvia Savolainen

    Varför jobba?

    Hej
    Jag är 66 år och tycker jag gjort mitt i arbetslivet.
    Varför ska äldre konkurrera om jobben när det finns många yngre som behöver erfarenhet och söker mycket jobb.
    Numera är det mycket projektarbete inom t ex HRområdet med hög ITkompetens som hungriga yngre passar för. När man är äldre på en avdelning känns det också ensamt eftersom alla är yngre. Om man inte är nischad med specialkunskaper som läkare etc så är det bättre att lämna arbetslivet till yngre.
    De bemanningsföretag som är för pensionärer t ex veterankraft är inget för mig
    Jag vill inte gå hem till andra och städa eller hålla på med trädgårdsskötsel. Varför ska pensionärer ägna sig att bli pigor hos privatpersoner?


Riksdagsledamöterna får högre lön

Riksdagsledamöterna får högre lön

KASSAKLIRR. Riksdagsledamöternas arvoden höjs med 1 500 kronor i månaden. Från och med januari får en riksdagsledamot nu ett grundarvode på 69 900 kronor.